Isbergssallat är den krispiga, ljusgröna huvudsallaten som de flesta av oss känner igen från hamburgare, pitabröd och den klassiska räkcocktailen. Den kallas också issallat, och botaniskt är den en krispbladig typ av huvudsallat, Lactuca sativa var. capitata. Huvudet är tätt och tungt, och bladen knastrar när man biter i dem.
Jag älskar isbergssallat som kontrast till mat från airfryern. När kycklingen eller fisken kommer varm och krispig ur korgen är de svala, saftiga strimlorna det som lyfter hela rätten. Sallaten tål däremot inte värme, så den ska alltid användas rå.
Här får du historien bakom sallaten, smaken, de klassiska rätterna och mina bästa råd om odling och förvaring.
Beräknad lästid: 6 minuter
Historia och ursprung
Från Kalifornien till hela världen
Isbergssallaten är en relativt ung sallatstyp. Den utvecklades i Kalifornien på 1920-talet och kom först ut på marknaden under namnet Imperial. Sedan 1940-talet har den hetat iceberg, och det namnet har den tagit med sig ut i världen.
Framgången berodde inte minst på avkastningen: Sallaten är mycket högavkastande och lämpar sig väl för storskalig produktion – både när den odlas och när den packas. Samtidigt håller de fasta huvudena sig krispiga längre än mjuka sallatstyper, och det passar bra för en sallat som ska fraktas långt.

Från salladsbar till hamburgerbröd
I Danmark blev isbergssallaten på allvar vanlig från slutet av 1970-talet, när de amerikanska salladsborden och hamburgarna gjorde sitt intåg. Plötsligt låg den krispiga sallaten i salladsbaren, på hamburgerbrödet och i skålen bredvid middagen – och där har den legat sedan dess.
Namnet betyder isberg
Namnet kommer från engelskans iceberg lettuce, där iceberg betyder isberg, och det svenska namnet isbergssallat följer samma spår. Botaniskt hör sallaten till familjen korgblommiga växter, Asteraceae, liksom de övriga sallatstyperna av arten Lactuca sativa.
Smak och arom
Mild och fräsch
Isbergssallat har en mild, fräsch och nästan neutral smak med en svag sötma. Den är varken bitter som frisésallat eller pepprig som ruccola, och därför faller den de flesta i smaken.
Krispigheten är allt
Det är konsistensen som är isbergssallatens stora styrka. Bladen är tjocka, saftiga och knapriga, och sallaten består av över 95 procent vatten. De innersta bladen är ljusa och tätt packade, medan de yttersta är grönare och lite lösare. Jag använder gärna de stora ytterbladen som skålar eller wraps och strimlar resten.
Det passar till isbergssallat
Den milda smaken ger plats åt kraftiga dressingar och fyllningar: räkor med krämig dressing, blue cheese-dressing med krispigt bacon eller en snabb sallad med gurka och tomat. Till varm, krispig mat från airfryern är den svala knaprigheten nästan oumbärlig.
Kulinarisk användning
I det svenska köket
I Sverige känner de flesta igen isbergssallaten från räkcocktailen, där räkorna serveras på en bädd av strimlad sallat. Den är också ett fast inslag i hamburgare, salladsbaren och vardagssalladen med gurka och tomat, och till tacofredagen är en skål strimlad isbergssallat nästan obligatorisk.
Internationellt
I USA är wedge salad en klassiker, där ett huvud skärs i klyftor och toppas med blue cheese-dressing och bacon. Tex-mex-köket använder strimlad isbergssallat i tacos, och i det kinesiska köket blir bladen till sallatskoppar, t.ex. i san choy bow.
Tillagningsmetoder
Isbergssallat ska inte i airfryern. Den tål inte värme, och bladen faller snabbt ihop. Använd den rå – i fina strimlor, i klyftor eller som hela blad som du kan fylla. Mitt bästa råd: Lägg på sallaten allra sist, när den varma maten är ute ur korgen, så att den behåller krispigheten ända fram till bordet.
Ska du använda hela blad till wraps eller sallatskoppar, så skär ur kärnan och låt kallt vatten rinna ner i hålet – då lossnar bladen lättare utan att gå sönder. Här är de klassiska rätterna där isbergssallaten gör skillnad:
- Räkcocktail: räkor och dressing på strimlad isbergssallat.
- Hamburgare: knapriga blad under biffen eller kycklingen.
- Tacos: strimlad isbergssallat som fräsch topping.
- Pitabröd och wraps: strimlor med gurka och tomat.
- Wedge salad: klyftor med blue cheese-dressing och bacon.
- Sallatskoppar: hela blad med kryddig fyllning, t.ex. san choy bow.
Hälsofördelar
Mest vatten och få kalorier
Isbergssallat är framför allt en vattenrik grönsak. Med 95,7 g vatten och bara 16 kcal per 100 g ger den volym och krispighet utan att väga tungt i energiintaget – och lite kostfibrer på köpet.
Näringsämnen i isbergssallat
Även om sallaten är lätt innehåller den bland annat vitamin K, folat och vitamin C. Här är innehållet per 100 g rå isbergssallat:
- Energi: 16 kcal
- Vatten: 95,7 g
- Kolhydrater: 3,2 g
- Kostfiber: 1,1 g
- Protein: 1 g
- Fett: 0,1 g
- Vitamin K: 112 µg
- Folat: 89 µg
- Vitamin C: 8,1 mg
- Betakaroten: 150 µg
Bra att veta
Isbergssallat hör inte till EU:s märkningspliktiga allergener, men allergi mot sallat förekommer i sällsynta fall. Eftersom sallaten äts rå ska den alltid sköljas noga före användning. Om du tar blodförtunnande medicin av warfarintyp är det bra att veta att sallaten innehåller vitamin K – prata med din läkare om du är osäker.
Odling
Växtförhållanden
Isbergssallat är en ettårig växt som trivs bäst i svalt väder. Vid värme och torka skjuter den lätt i blom, och då sträcker sig växten i stället för att bilda ett fast huvud. Jämn vattning och en plats i sol till lätt skugga ger de bästa huvudena.
- Ljus: sol till lätt skugga.
- Jord: förbättrad med mogen kompost och dolomitkalk.
- Klimat: svalt – värme och torka gör att den skjuter i blom.
- Vatten: jämn vattning, särskilt under torra perioder.
- Skörd: när huvudet är fast och kompakt.
Så odlar du isbergssallat
Du kan både förodla sallaten och så den direkt i bädden. Så här gör du steg för steg:
Total tid: 3-4 månader
- Förbered jorden
Fördela ett par cm mogen kompost i bädden i god tid före sådd, och strö ut en handfull dolomitkalk per m².
- Så fröna
Så sallaten i brickor eller krukor i slutet av mars för senare utplantering, eller så den direkt på friland från april.
- Plantera ut
Plantera ut de förodlade plantorna i slutet av april, när de har 4–5 riktiga blad. Välj en plats i sol till lätt skugga.
- Vattna och sköt om
Vattna jämnt, särskilt under varma och torra perioder, så att sallaten inte skjuter i blom.
- Skörda
Skörda isbergssallaten när huvudet är fast och kompakt. Skär av den vid markytan.

Förvaring
I kylskåpet
Isbergssallat håller sig krispig längre än mjuka sallatstyper. Förvara den i kylskåpet i en påse eller tätt inslagen, så att bladen inte torkar ut.
Undvik bruna fläckar
Äpplen och bananer avger etylen, som ger bruna fläckar på sallaten. Lägg därför isbergssallaten på ett annat ställe i kylskåpet än frukten. Jag skär sallaten i strimlor först när jag ska använda den, för ett helt huvud håller sig bättre än färdigskuren sallat.
- Helt huvud: i kylskåpet, i påse eller tätt inslaget.
- Bort från frukt: inga äpplen eller bananer i närheten.
- Skölj före användning: skölj noga och badda bladen torra.
- Inte i frysen: de vattenrika bladen blir mjuka när de tinar.
Prova det här receptet
Krispiga tacoskal och sval, strimlad isbergssallat är ett oslagbart par som jag aldrig tröttnar på. Prova vårt recept på Tacoskal i airfryer – krispiga fredagstacos färdiga på 35 minuter, och toppa dem med en rejäl handfull fint strimlad isbergssallat. Jag strimlar sallaten medan skalen är i airfryern och håller den kall till allra sist. Fyllningen kommer i skalet först, och sallaten läggs på precis före servering, så att den förblir krispig ända till sista tuggan.
Vanliga frågor
Isbergssallat används rå i hamburgare, wraps, tacos, pitabröd och sallader. I Sverige är den också klassisk i räkcocktail, och internationellt används den bland annat i wedge salad och som sallatskoppar.
Nej, isbergssallat tål inte värme. Bladen faller ihop och förlorar sin krispighet, så sallaten ska användas rå. Låt den i stället vara den svala, krispiga kontrasten till rätter från airfryern, och lägg på den först precis före servering.
Isbergssallat innehåller 16 kcal per 100 g rå sallat. I 100 g finns 95,7 g vatten och bara 0,1 g fett, så den ger mycket volym och krispighet för få kalorier.
Förvara den i kylskåpet i en påse eller tätt inslagen, och håll den borta från äpplen och bananer, som avger etylen och ger bruna fläckar. Strimla sallaten först precis innan du ska använda den.
Namnet kommer från engelskans iceberg lettuce, där iceberg betyder isberg. Sallaten utvecklades i Kalifornien på 1920-talet och lanserades under namnet Imperial, och sedan 1940-talet har den hetat iceberg. På svenska kallas den också issallat.
Fakta om isbergssallat
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Svenskt namn | Isbergssallat (issallat) |
| Latinskt namn | Lactuca sativa var. capitata |
| Familj | Korgblommiga växter (Asteraceae) |
| Växttyp | Krispbladig huvudsallat |
| Härdighet | Ettårig; trivs bäst i svalt väder |
| Ljus | Sol till lätt skugga |
| Jord | Ett par cm mogen kompost och en handfull dolomitkalk per m² |
| Sådd/plantering | Förodlas i slutet av mars för utplantering eller sås direkt på friland från april; planteras ut i slutet av april |
| Skörd | När huvudet är fast och kompakt |
| Ursprung | Utvecklad i Kalifornien på 1920-talet |
| Kalorier per 100 g | 16 kcal (rå) |
| Smak | Mild, fräsch och lätt sötaktig med krispig, saftig konsistens |
| Kulinarisk användning | Rå i hamburgare, tacos, wraps, pitabröd, räkcocktail och sallader |
| Förvaring | I kylskåp i påse eller tätt inslagen, bort från äpplen och bananer |