Ekbladssallat

Ekbladssallat, även känd som oak leaf-sallat, tillhör sallatssläktet Lactuca och räknas till plocksallaterna. Till skillnad från huvudsallater bildar plantan inte ett fast huvud, utan en rosett av mjuka, djupt flikiga blad som påminner om formen på ekblad. Ekbladssallat härstammar från östra Medelhavsområdet och har odlats i Europa i århundraden.

Annons: Sidan visar annonser och innehåller reklamlänkar (affiliate-länkar). Se våra annonsörer här.

I dag är den delikata sallaten populär i allt från enkla trädgårdssallader till gourmetköket, tack vare sin milda, nötiga smak och fina konsistens. Bladen är ömtåliga och tål inte lång värmebehandling – i gengäld är de perfekta färska, där de tillför både färg och mjukhet till sallader, smörgåsar och smörrebröd.

Forventet læsetid: 5 minuter

Historia och ursprung

Ursprung och utveckling

Plocksallater som ekbladssallat har odlats sedan antiken. De uppstod sannolikt som mutationer av vilda sallatsarter i Medelhavsområdet. Franska trädgårdsmästare vidareutvecklade ekbladssallaten på 1600- och 1700-talet, och fröfirman Vilmorin bidrog till att sprida sorten i Europa. Namnet syftar på bladformen, som påminner om ekens blad. Det finns både gröna och röda varianter, och de ingår ofta i mesclunblandningar och andra salladsblandningar.

Kulturell betydelse

Ekbladssallat har rykte om sig att vara en elegant sallat som pryder tallriken. I Frankrike är den en klassiker i lätta sallader och som garnering på smörrebröd. I Norden odlas den både i köksträdgårdar och i mindre omfattning på friländsodlingar, och bladen skördas löpande under säsongen.

Smak och arom

Ekbladssallat har mjuka, saftiga blad med en mild, nötig och lätt söt smak. De gröna varianterna är ljusgröna till mörkgröna, medan de röda har rödlila nyanser. Bladen är tunna, sköra och delikata, så de bör hanteras varsamt. Smaken är sötare och mer delikat än hos många andra sallater, vilket gör den lämplig till både enkla och mer komplexa rätter. Äldre blad kan få en lätt bitter ton.

Kulinarisk användning

Ekbladssallat kan användas i många rätter. Den är bäst rå, men tål också ganska kort, skonsam tillagning om den tillsätts helt i slutet.

I det svenska köket

Ekbladssallat har genom århundraden varit en fast ingrediens i medelhavs- och nordeuropeiskt kök, särskilt i franska sallader och i den klassiska blandningen mesclun. I dag är den också populär i det nordiska köket, där den tillför färg och struktur till smörrebröd, bowlrätter och burgare. Den är dessutom en fast beståndsdel i hemodlade sallatsland, eftersom den är relativt lätt att odla och ger en stor skörd under en längre period.

Klassiska användningar

• Färska sallader: Använd ekbladssallat ensam eller som en del av en salladsblandning tillsammans med andra plocksallater, spenat och kryddörter. Tillsätt frukt, ost eller nötter för textur.
• Smörgåsar och wraps: De flexibla bladen passar till smörgåsar, pitabröd och wraps, där de ger saftighet och smak.
• Garnering: De dekorativa bladen är perfekta som botten på serveringsfat och som garnering på smörrebröd eller förrätter.
• Snabbstekt eller wiltad: Ekbladssallat kan sauteras kort eller tillsättas i varma rätter alldeles innan servering. Det bevarar färgen och ger en spännande variation.
• Salladswraps: Använd bladen för att linda in fyllning som ris, kött eller grönsaker som ett alternativ till kål- eller vinblad.

Goda kombinationer

Den milda smaken gör ekbladssallaten lämplig för både söta och salta kombinationer. Prova dessa kombinationer:

• Citrusfrukter: Citronsaft, apelsin- eller grapefruktskivor ger fräsch syra.
• Bär och frukt: Jordgubbar, blåbär, päron eller äpplen ger sötma och textur.
• Nötter och frön: Valnötter, mandlar, pinjenötter och solrosfrön tillför fyllighet och knaprighet.
• Ost: Färska ostar som getost, feta eller mozzarella kompletterar den milda smaken.
• Örter: Dill, persilja, basilika och gräslök passar bra till sallatens diskreta smak.
• Protein: Grillad kyckling, rökt lax, hårdkokta ägg eller kikärtor ger mättnad.

Tillagningstips

• Skär eller bryt bladen i munsbitar strax innan servering, så att de inte oxiderar och blir slaskiga
• Är bladen lite trötta kan de friskas upp i iskallt vatten i ett par minuter och sedan torkas ordentligt
• Håll dressingen lätt – de tunna bladen kollapsar under tunga dressingar; välj en lätt vinägrett eller en enkel olja-vinäger-blandning
• Använder du ekbladssallat i varma rätter, tillsätt den sist och tillaga bara kort, så att den behåller struktur och färg

Hälsofördelar

Ekbladssallat är en mycket kaloriefattig grönsak. 100 g rå ekbladssallat innehåller endast ca. 14 kcal och består av omkring 95,8 % vatten. Mängden fett och mättat fett är försvinnande liten, vilket gör den lämplig om man vill äta lätt.

Näringsinnehåll per 100 g

• Energi: ca. 14 kcal
• Vatten: ca. 95,8 %
• Kostfiber: ca. 1,8 g
• Kolhydrater: ca. 1,0 g
• Protein: ca. 1,1 g
• Kalcium: ca. 33 mg, kalium: ca. 280 mg, magnesium: ca. 12 mg – samt små mängder järn och zink

Vitaminer och antioxidanter

Ekbladssallat är rik på folat, betakaroten, lutein och olika fenolföreningar som fungerar som antioxidanter. Tillsammans med de vattenlösliga fibrerna bidrar de till en god matsmältning och en stabil blodsockernivå. Liksom alla mörkgröna bladgrönsaker innehåller ekbladssallat mycket K-vitamin, vilket kan påverka blodförtunnande medicin; personer som behandlas med warfarin bör därför tala med sin läkare om sitt grönsaksintag. Ekbladssallat innehåller nitrater liksom andra bladgrönsaker, men mängderna anses säkra för de flesta.

Odling

Ekbladssallat trivs i det svenska klimatet och kan odlas från tidig vår till höst – i rabatter, pallkragar, balkonglådor och krukor.

Odlingsförhållanden

• Ljus: Full sol till lätt skugga. Under varma perioder kan lätt skugga skydda mot solskador och för tidig blomning.
• Temperatur: Idealiskt 10-20 °C. Fröna gror från ca. 4 °C och upp till omkring 25 °C.
• Jord: Lätt, väldränerad och humusrik med ett pH på 6,0-7,0. Tillför kompost eller väl omsatt stallgödsel före sådd.
• Vattning: Håll jorden jämnt fuktig. Undvik uttorkning och vattenstress, då det kan ge bittra blad.
• Gödsling: Måttlig. För mycket gödsel, särskilt kväve, kan ge slappa och sjukdomskänsliga plantor.

Så odlar du ekbladssallat

Efter den sista skörden kan plantorna grävas upp och komposteras. Rotera bädden med andra grödor året därpå för att förebygga jordburna sjukdomar.

Förvaring

Skilj bladen försiktigt åt och skölj dem i kallt vatten för att avlägsna jord och insekter. Använd eventuellt en salladsslunga, eller klappa bladen torra med en ren kökshandduk – men vänta med att tvätta salladen tills alldeles innan användning, så håller den sig längst.

I kylskåpet

• Förvara bladen otvättade i en perforerad plastpåse eller sluten behållare i kylskåpet
• Lägg en bit hushållspapper i påsen för att suga upp överflödig fukt
• Rätt förvarad håller sig bladen färska i upp till en vecka

Frysning

Frysning avråds, eftersom salladsblad blir slaskiga efter upptining. Vill du spara ett överskott av blad kan de i stället mixas till pesto eller grön puré.

Förväxlingar och kvalitet

Ekbladssallat förväxlas ibland med andra plocksallater som lollo rosso, lollo bionda eller bataviasallat. Skillnaden är de djupt flikiga bladen, som tydligt påminner om ekblad. När du köper ekbladssallat ska bladen vara frasiga, saftiga och utan vissna eller slemmiga fläckar. Gröna sorter ska vara ljusa till mörkgröna, medan röda sorter ska ha en klar, rödlila ton. Undvik stora, grova plantor med tecken på blomning, eftersom bladen då ofta är bittra.

Hållbarhet och biologisk mångfald

Ekbladssallat är en hållbar gröda som kan odlas på några veckor och ger en stor skörd på liten yta. Genom att odla sallad själv minskar du transport och emballage. Salladen har en låg vattenförbrukning jämfört med andra grönsaker och kan odlas i pallkragar, balkonglådor eller krukor. Låter du enstaka plantor gå i blom kan du locka till dig pollinatörer och samla frön till nästa säsong. Variationen mellan gröna och röda sorter bidrar till biologisk mångfald i köksträdgården.

Slutsats

Ekbladssallat är en elegant och näringsrik bladgrönsak som ger färg, struktur och mild smak till köket. Den är lätt att odla i det svenska klimatet och ger möjlighet till kontinuerlig skörd genom säsongen. Med sitt låga kaloriinnehåll och höga innehåll av vitaminer, mineraler och antioxidanter är ekbladssallat ett hälsosamt val till både vardagsmat och festliga rätter. Skörda dina egna blad från trädgården, eller välj färska exemplar i butiken, och låt denna vackra sallat bli en fast beståndsdel i ditt kök.

Prova detta recept

Ekbladssallatens milda, nötiga blad är en perfekt botten under frasiga, varma element från airfryern – kontrasten mellan det sköra och det knapriga gör rätten levande. Prova den som bas i vår Tofu i airfryer – frasig asiatisk sallad med marinerad tofu.

Utrustning och produkter

De sköra bladen förtjänar en lätt dressing som inte tynger ner dem. Den friska, syrliga Hr.Skov Havtorn dressing passar ekbladssallatens milda sötma perfekt.

Vanliga frågor

Fakta om ekbladssallat

Fält	Värde
Svenskt namn	Ekbladssallat
Latinskt namn	Lactuca sativa (ekbladstyp, ”oak leaf”)
Familj	Korgblommiga växter (Asteraceae)
Växttyp	Ettårig plocksallat
Höjd	20-30 cm
Härdighet	Tål lätt frost; trivs bäst i svalt väder
Ljus	Full sol till lätt skugga
Jord	Lätt, väldränerad, humusrik jord, pH 6,0-7,0
Sådd/plantering	Sås direkt från april till augustii; kan förodlas tidigt på våren
Skörd	Juni till oktober; går i blom i högsommaren om den inte skördas
Kalorier per 100 g	Ca. 14 kcal
Viktiga näringsämnen	Folat, K-vitamin, betakaroten, lutein, kalium
Smak	Mild, nötig och lätt söt
Kulinarisk användning	Sallader, smörgåsar, wraps, garnering, kort snabbstekning
Förvaring	Kylskåp i perforerad påse upp till en vecka; tvätta först alldeles innan användning

Tilbage til madleksikon