Gurkan (Cucumis sativus) är en av världens mest utbredda grönsaker – eller rättare sagt frukter, för botaniskt sett är gurkan ett bär. Med en krispig textur, mild smak och ett vatteninnehåll på omkring 95 % har gurkan blivit synonymt med uppfriskning och lätthet.

Annons: Sidan visar annonser och innehåller reklamlänkar (affiliate-länkar). Se våra annonsörer här.
Den tillhör pumpafamiljen Cucurbitaceae, som även omfattar squash, meloner och pumpor. Trots att den tekniskt sett är en frukt behandlas gurkan överallt som en grönsak: dess neutrala fruktkött gör den idealisk i sallader, smörgåsar, pickles och kalla soppor, och dess krispighet ger textur i råa rätter. Här guidar jag dig genom gurkans historia, kulinariska användning, näring, odling och förvaring.

Forventet læsetid: 11 minuter
Historia och ursprung
Från Himalaya till Medelhavet
Gurkans historia sträcker sig minst 3 000 år tillbaka till norra Indien, där den ursprungligen växte som en vild klätterväxt vid foten av Himalaya. Den odlades tidigt och spreds via handelsrutter till det antika Egypten, Grekland och Romarriket. I Egypten värdesattes gurkor för sina svalkande egenskaper i öknens hetta. Romarna odlade till och med gurkor året runt till kejsar Tiberius’ bord genom att flytta växtlådor in och ut i solen – en tidig form av växthusodling.
Spridning och förädling
Under medeltiden blev gurkor utbredda i hela Europa och blev särskilt populära i Italien och Frankrike. Columbus och andra upptäcktsresande förde dem till den Nya världen. Genom århundraden har odlare selekterat för mindre bitterhet och tunnare skal. Bitterheten beror särskilt på cucurbitaciner – bitterämnen som skyddar plantan mot skadedjur. Moderna sorter som ”burpless”- eller slanggurkor innehåller färre cucurbitaciner och är därför mildare och mindre benägna att ge matsmältningsbesvär.
Smak och arom
Färska gurkor har en krispig, saftig konsistens som brister lätt mellan tänderna. Smaken är mild, lätt söt och en aning örtig. Skalet kan variera från tunt och delikat till grovt och knottrigt; i vissa sorter kan det vara bittert, medan tunnskaliga växthusgurkor vanligtvis är milda och ätliga utan skalning. Bitterheten koncentreras vid stjälkänden – att skära bort denna del minskar bitterheten.
Slanggurka, minigurka och inläggningsgurka
Det finns ett otal typer med olika färger, former och smaknyanser. Den långa, tunnskaliga slanggurkan (engelsk växthusgurka) är den vanligaste i svenska mataffärer och äts rå. De mindre, fastare kirby- och mini-/inläggningsgurkorna har fastare fruktkött som behåller krispigheten efter inläggning. Dessutom finns citrongula citrongurkor, smala japanska och armeniska gurkor samt små, runda mexikanska sour gherkins. Gurkor som får växa för länge blir gula och svampiga med stora kärnor och mindre aptitlig smak.
Kulinarisk användning
Den neutrala smaken och höga vatteninnehållet gör gurkor otroligt mångsidiga i köket. De kan njutas råa, inlagda, som juice eller till och med tillagas kort i varma rätter.
I det svenska köket
I Sverige är gurka ett givet inslag i smörgåsar och i den klassiska pressgurkan, där tunna skivor får dra i en lätt ättikslag med socker och dill. Gurkskivor ger också knaprighet på smörgåsar och på rågbröd med lax eller äggsallad, och inlagd gurka ingår i remoulad och på hamburgare.
Internationellt
Internationellt spelar gurkan en huvudroll i grekisk tzatziki och sallad, indisk raita, mellanösternsallader som shirazi och fattoush samt kalla spanska soppor som gazpacho. I asiatiska rätter sauteras eller wokas gurka kort tillsammans med till exempel räkor eller tofu och tillsätts sist, så den behåller krispigheten. Gurkvatten, gurksorbet och gurka i cocktails som gin & tonic är moderna favoriter.
Tillagningsidéer
- Skär gurka i skivor eller tärningar till en grekisk sallad med tomat, lök, feta och oliver.
- Riv gurka grovt, pressa ut vätskan och blanda den med yoghurt, vitlök och mynta eller dill till tzatziki eller raita.
- Mixa gurka med yoghurt, avokado och örter till en kall soppa, eller tillsätt den i gröna smoothies.
- Lägg små knapriga gurkor i ättikslag med dill, vitlök och senapsfrön.
- Lägg gurkskivor i kallt vatten för en mild, uppfriskande dryck.
Förberedelse och inläggning
Gurkor kräver minimal förberedelse. Skölj dem alltid under kallt vatten för att avlägsna jord och eventuellt ätbart vax. Behåll gärna skalet för fibrer och betakaroten, och skala bara delvis om skalet är mycket grovt. Till dippar strös salt över riven gurka, som får dra i 10-15 minuter, varefter vätskan pressas ut så att rätten inte blir vattnig. Till pickles kokas en lag av ättika, vatten, salt och kryddor, medan klassiska ”dill pickles” görs i en saltlag där gurkorna jäser med mjölksyrabakterier.
Näringsinnehåll och hälsa
Gurkor är berömda för sitt låga kaloriinnehåll – 100 g rå, oskalad gurka innehåller omkring 16 kcal och mindre än 0,2 g fett. De består av cirka 95 % vatten, vilket gör dem till ett hydrerande mellanmål som hjälper till att täcka kroppens vätskebehov i varmt väder.
Vitaminer, mineraler och fibrer
- Vitaminer: små mängder C- och K-vitamin; skalet innehåller betakaroten, som kroppen kan omvandla till A-vitamin.
- Mineraler: kalium och magnesium bidrar till elektrolytbalansen, medan mangan, fosfor och kalcium förekommer i mindre mängder.
- Kostfiber: det mörkgröna skalet och kärnorna är fiberrika och främjar en god matsmältning.
- Fytonäringsämnen: flavonoider, lignaner och triterpener med antioxidativ och antiinflammatorisk potential, koncentrerade i skalet.
Bra att veta
Gurkor innehåller små mängder cucurbitaciner, som i stora doser kan vara bittra och obehagliga, men moderna ätsorter innehåller bara sporadiska mängder. Personer på blodförtunnande medicin bör vara uppmärksamma på det måttliga innehållet av K-vitamin och undvika stora svängningar i intaget. Allergiska reaktioner är sällsynta men kan förekomma hos personer med pollenallergi. Som med alla råa grönsaker är noggrann tvätt viktig.

Odling i Sverige
Gurkor är värmekrävande växter, men med skydd trivs de även i Sverige. De odlas i växthus eller på friland när risken för frost är över.
Odlingsförhållanden
- Ljus: full sol, minst 6-8 timmar dagligen, säkerställer frodig tillväxt och stor fruktproduktion.
- Temperatur: optimal dagtemperatur är 18-30 °C; frost tar livet av plantorna.
- Jord: lös, humusrik och lätt sur till neutral jord (pH 6-7) med god dränering.
- Vatten: jämn fuktighet är avgörande – vattna djupt, men undvik att vattna bladen för att förebygga mjöldagg.
Så odlar du gurka
Total tid: 50-65 dagar
- Välj sort
Välj en sort som passar dina behov: växthusgurkor, robusta frilandssorter, picklessorter eller busktyper för krukor. Fröna kan blötläggas i ljummet vatten i 12 timmar för snabbare groning.
- Så fröna
Så fröna inomhus 2-3 veckor före sista frosten (cirka mitten av april), 1-2 cm djupt i näringsrik såjord vid 22-25 °C. Håll jorden lätt fuktig.
- Plantera ut och stötta
När plantorna har 2-3 blad och natten stadigt ligger över 10 °C, planteras de ut i växthus eller på friland i näringsrik jord med pH 6-7. Ge klängsorter spaljé, snören eller nät att klättra på.
- Vattna och göd
Vattna regelbundet så att jorden är jämnt fuktig, särskilt under blomning och fruktsättning. Ge flytande gödning rik på kväve och kalium varannan vecka, eller toppdressa med kompost.
- Skörda
Skörda 50-65 dagar efter groning. Plocka frilandsgurkor vid 15-20 cm och picklessorter vid 5-10 cm. Skörda ofte – minst varannan dag – och skär av frukten med en vass kniv.
Skörd och förvaring
Gurkor ska skördas vid rätt tidpunkt för att få den bästa smaken. Övermogna gurkor blir gula och trädiga med stora kärnor. Skörda dem när de är fasta och mörkgröna, och skär av frukten med en vass kniv istället för att dra i den.
Kylförvaring och konservering
- Förvara färska gurkor vid 10-12 °C med hög luftfuktighet; i kylskåp håller de sig 4-7 dagar.
- För kall förvaring (under 4 °C) kan ge köldskador och mjuka fläckar.
- Undvik att förvara gurkor tillsammans med etylenproducerande frukter som äpplen och bananer, eftersom det får dem att gulna.
- För längre hållbarhet kan gurkor syltas eller mjölksyrafermenteras, vilket ger komplex smak och nyttiga probiotika.
Förväxlingar och kvalitet
Gurkor tillhör samma familj som squash, zucchini och meloner och kan lätt förväxlas med zucchini i mogna stadier. Zucchini har dock fastare kött, ett mattare skal och används oftare i varma rätter. Gherkins (cornichoner) är små picklessorter med ojämn yta, medan engelska växthusgurkor är långa och släta nästan utan kärnor. Välj gurkor som är fasta, jämnt gröna och utan mjuka fläckar; undvik frukter med skrynkliga ändar eller gula partier, eftersom de kan vara övermogna.
Hållbarhet och biologisk mångfald
Gurkor växer snabbt och kan ge stora skördar på en liten yta, särskilt när de odlas vertikalt på spaljé. Som medlem av pumpafamiljen kräver de insektspollinering och stödjer därmed den lokala biologiska mångfalden genom att locka till sig bin och andra pollinatörer. Det finns talrika arvsorter (heirloom-sorter) med unika färger och former, som är värda att odla för att bevara den genetiska mångfalden. Gurkor har dock ett högt vattenbehov, så droppbevattning och mull runt plantorna kan minimera spill. Genom att odla dina egna gurkor undviker du förpackningsavfall och minskar klimatavtrycket.
Prova det här receptet
Gurkans krispighet och friska, milda smak gör den till den perfekta motparten i en asiatisk sallad, där den balanserar marinad, sesam och syrlig dressing. Tunna gurkremsor ger knaprighet och svalkande friskhet. Prova att tillsätta den i vår Tofu i airfryer – krispig asiatisk sallad med marinerad tofu för extra textur och friskhet.
Utrustning och produkter
Riven gurka är huvudingrediensen i en klassisk tzatziki, där den blandas med yoghurt, vitlök och mynta till en svalkande dip. Har du inte tid att göra den från grunden ger vår Tzatziki Vestjyske Delikatesser samma friska smak som tillbehör till grönsaksstavar och grillrätter. Se även våra grönsaker och gurkor på glas.
Vanliga frågor
Botaniskt sett är gurkan ett bär, eftersom den utvecklar kärnor inuti ett mjukt fruktkött. I kulinariskt bruk betraktas den som en grönsak på grund av sin milda smak och användning i salta rätter.
Det beror på sorten och preferens. Det tunna skalet på växthusgurkor och små pickles kan ätas och innehåller fibrer och antioxidanter. Grövre skal kan tas bort helt eller delvis. Skölj alltid skalet noggrant.
Bitterhet kommer ofta från stjälkänden. Skär av änden och smaka; ta eventuellt bort en strimla skal för att minska bitterheten. Välj burpless- eller engelska sorter som är förädlade för att vara mindre bittra.
Gurkor har högt vatteninnehåll och förlorar struktur vid infrysning. De kan frysas i tärningar till smoothies eller soppor, men blir slaskiga vid upptining. Pickles behåller strukturen bättre.
Ja, gurkkärnor är ätliga och innehåller fibrer och mineraler. De tas ofta bort för att undvika vattnig konsistens i sallader, men är inte giftiga.
Fakta om gurka
| Fält | Värde |
|---|---|
| Svenskt namn | Gurka |
| Latinskt namn | Cucumis sativus |
| Familj | Cucurbitaceae (pumpafamiljen) |
| Växttyp | Ettårig klätterväxt |
| Höjd/utbredning | Klängsorter 1-3 m; busktyper 40-60 cm |
| Härdighet | Frostkänslig; odlas under varm säsong eller i växthus |
| Ljus | Full sol (min. 6-8 timmar/dag) |
| Jord | Lätt, humusrik och väldränerad med pH 6-7 |
| Sådd/plantering | Försådd 2-3 veckor före sista frosten; utplantering när jorden är över 15 °C |
| Blomning/skörd | Blomning 6-8 veckor efter groning; skörd juni-september |
| Kalorier per 100 g | Ca. 16 kcal |
| Viktiga näringsämnen | Vatten, C- och K-vitamin, kalium, betakaroten (i skalet) |
| Smak | Mild, fräsch, lätt söt; saftig med krispig textur |
| Kulinarisk användning | Sallader, pickles, smoothies, soppor, dippar, smörgåsar |
| Förvaring | Svalt (10-12 °C) med hög luftfuktighet; 4-7 dagar; längre vid syltning |