Spetskål är en av mina favoritkålsorter. Den är en tidig och mild huvudkål med ett konformat huvud och lösa, spröda blad, och den är så mör att den är lika god rå i en sallad som ångad, stekt eller ugnsbakad. Där vitkål kan vara kraftig och fast är spetskål lätt, fräsch och en aning sötaktig.
Botaniskt heter spetskål Brassica oleracea var. capitata, och den är nära släkt med vitkål och rödkål, som båda har varsitt uppslagsord här i lexikonet. Alla tre tillhör familjen korsblommiga växter. Förutom den klassiska ljusgröna spetskålen finns det också röd spetskål, som ger fin färg i både sallader och ugnsbakade rätter.
I airfryern är spetskål ett självklart val. Skuren i kvartar får bladen spröda, gyllene kanter medan kärnan blir mör och saftig. Här får du allt från ursprung och smak till odling och förvaring.
Beräknad lästid: 6 minuter
Historia och ursprung
En av fyra huvudkålstyper
Spetskål är en av fyra typer av huvudkål som alla har utvecklats ur den odlade kålen: vitkål, rödkål, savojkål och spetskål. Det som skiljer spetskålen från de andra är formen. Medan vitkål, rödkål och savojkål bildar ett runt huvud, samlas spetskålens blad i en spetsig kon där de sitter lösare kring varandra.
Den odlade kålen härstammar från vildkål som växer på kustklippor i Väst- och Sydeuropa. Genom långvarigt urval har samma art blivit en hel familj av grönsaker – från huvudkål till blomkål, broccoli, grönkål, brysselkål och kålrabbi. Därför liknar de varandra så mycket i smak och doft.

Grön och röd spetskål
Den vanligaste spetskålen är ljusgrön, men röd spetskål har samma spetsiga form och en djup, lila färg. Bland sorterna hittar du till exempel ‘Erstling’. I köket använder du de två typerna på samma sätt, och den röda är ett givet val när du vill ha färg i en rå sallad.
Smak och arom
Mild och lätt sötaktig
Spetskål smakar milt och fräscht med en lätt sötma och bara en svag kålsmak. Bladen är tunna och spröda, så rå spetskål känns saftig och knaprig.
När kålen får värme
Värme gör spetskål mörare och sötare. Ångad eller vänd i smör blir den len och rund i smaken, medan torr, hög värme – på grillen, i ugnen eller i airfryern – ger rostade, nötaktiga toner i de brynta kanterna.
Ge den aldrig för lång tid. Spetskål blir snabbt mör, och lång kokning drar fram den svavelaktiga doft som många förknippar med överkokt kål.
Kulinarisk användning
I det svenska köket
I Sverige använder vi spetskål både rå och varm. Här är de rätter jag oftast lagar:
- Rå spetskålssallad: finstrimlad kål med till exempel äpple eller citrus och en fräsch dressing.
- Ångad spetskål med smör: snabbt tillbehör till köttbullar, kyckling och fisk.
- Stuvad spetskål: krämig klassiker till köttbullar – mildare och snabbare att laga än stuvad vitkål.
- Grillad eller ugnsbakad spetskål: kvartar eller klyftor med spröda kanter från grill, ugn eller airfryer.
Internationellt
I Tyskland är Rahmspitzkohl – spetskål i gräddsås – ett klassiskt sätt att servera kålen. I Storbritannien har grillad eller svedd spetskål i klyftor med smör blivit en modern restaurangrätt, och i det asiatiska köket hamnar kålen i woken med vitlök, ingefära och soja. De tunna bladen ska bara få en kort, het sväng så att de behåller lite tuggmotstånd.
I airfryern
Här visar spetskål på allvar vad den går för. Jag skär huvudet i kvartar på längden och låter kålstocken sitta kvar så att bladen hålls samman. Snittytorna penslas med olja eller smält smör och strös med salt och peppar, och sedan läggs kvartarna i korgen med gott om plats emellan.
Tillaga dem på hög värme tills kanterna är bruna och spröda och kärnan är mör när du sticker in en kniv vid stocken. Vänd gärna på dem under tiden. Jag serverar dem med en skvätt citron, riven parmesan eller en kall yoghurtdressing – och så blir spetskålen plötsligt huvudpersonen på tallriken.
Hälsofördelar
Näringsinnehåll
Spetskål är en lätt grönsak med 27 kcal per 100 g och högt vatteninnehåll, och samtidigt är den rik på C-vitamin och K-vitamin. Siffrorna nedan gäller för 100 g rå spetskål:
- Energi: 27 kcal
- Vatten: 91,9 g
- Protein: 2,1 g
- Fett: 0,3 g
- Kolhydrater, totalt: 4,9 g (varav tillgängliga 3 g)
- Kostfibrerr: 1,9 g
- C-vitamin: 66 mg
- K-vitamin: 170 µg
- Folat: 73 µg
- B6-vitamin: 0,15 mg
Bevara C-vitaminet
Med 66 mg C-vitamin per 100 g bidrar rå spetskål väl till det dagliga intaget. C-vitamin tål dock inte lång kokning, så vill du bevara så mycket som möjligt är en rå sallad eller en kort tillagning det bästa valet. Kostfibrerrna ger samtidigt volym och mättnad i måltiden.
Bra att veta
Spetskål finns inte bland de märkningspliktiga allergenerna i EU. Om du behandlas med blodförtunnande läkemedel av typen K-vitaminantagonister, till exempel warfarin (Waran), är det värt att veta att kålen innehåller 170 µg K-vitamin per 100 g. Håll därför ditt intag någorlunda jämnt och prata med din läkare om du vill ändra kosten markant. Liksom andra kålsorter kan spetskål också orsaka gaser i magen.
Odling
Växtförhållanden
Spetskål är en tidig huvudkål och en tacksam växt i köksträdgården. Den trivs bäst under dessa förhållanden:
- Ljus: ett soligt, öppet läge.
- Jord: bra, lerhaltig mulljord med pH 6,5–7,5.
- Gödsling: väl förmultnad kompost och en handfull dolomitkalk i planthålet.
- Vatten: jämn vattning, särskilt i juli när huvudet bildas.
- Växtföljd: 4–6 år innan kål odlas på samma plats igen, så att du undviker klumprotsjuka.
Så och plantera
Spetskål kan både förkultiveras och sås direkt på friland. Så här tar du dig från frö till färdigt huvud:
Total tid: 3-4 månader
- Förbered jorden
Välj en solig odlingsbädd med bra, lerhaltig mulljord och blanda i väl förmultnad kompost och en handfull dolomitkalk i planthålet.
- Så fröna
Förkultivera i växthus eller på en odlingsbänk från slutet av mars till början av april, eller så direkt på friland från mitten av april med 3-4 frön för varje planta som ska stå kvar.
- Plantera ut
Plantera ut de förkultiverade plantorna när de har 3-4 riktiga blad. Vid direktsådd låter du den kraftigaste plantan stå kvar.
- Vattning och skötsel
Vattna jämnt, särskilt i juli när huvudet bildas, och täck gärna bädden med fiberduk som håller kållarverna borta.
- Skörda
Skär av huvudet vid basen när det har fått sin spetsiga form och känns fast.

Övervintring
Spetskål kan också sås i augusti och övervintra som unga plantor. Då kan du skörda omkring 1 maj i växthus och 1 juni på friland. Räkna med att omkring 30 % av plantorna går förlorade under vintern, och lägg fiberduk över från mars – den ger ett mildare klimat och skyddar mot kållarver.
Förvaring
I kylskåpet
Spetskål håller sig bäst svalt i kylskåpet. Eftersom bladen sitter lösare än på vitkål håller den sig kortare tid, så använd den medan den är fräsch och spröd. Mina bästa tips:
- Hela huvuden: i en påse i kylskåpets grönsakslåda så att bladen inte torkar ut.
- Halva huvuden: slå in snittytan tätt och använd resten snabbt.
- Strimlad kål: strimla kålen först strax före användning så att den behåller sprödheten.
- Slokiga ytterblad: ta bort dem – bladen under är ofta fortfarande spröda.
Så väljer du en bra spetskål
Välj ett huvud som känns tungt för sin storlek, med fräscha, blanka blad utan bruna fläckar. Snittytan vid stocken ska se ljus och fräsch ut – är den torr och brun har kålen legat länge.
Prova det här receptet
Fyllningen i vårrullar bygger klassiskt på finstrimlad kål, och här är spetskål mitt favoritval: de tunna bladen faller snabbt ihop och blir saftiga utan att bli vattniga. Prova vårt recept på Hemgjorda vårrullar i airfryer – jag strimlar spetskålen helt fint och låter den falla ihop i stekpannan innan den hamnar i rullarna. Då blir fyllningen mild och sötaktig, medan airfryern står för det spröda skalet.
Vanliga frågor
Båda är huvudkål av samma art, men spetskål har ett konformat huvud med lösare och tunnare blad. Den är mildare och mörare än vitkål, så den passar bra rå och behöver bara kort tid vid tillagning.
Ja. Spetskål är mild och spröd och passar utmärkt rå i en sallad. Strimla den fint och vänd den med till exempel äpple eller citrus och en fräsch dressing.
Skär huvudet i kvartar på längden och låt kålstocken sitta kvar så att bladen hålls samman. Pensla med olja eller smör, krydda med salt och peppar och tillaga på hög värme tills kanterna är bruna och spröda och kärnan är mör.
Förvara spetskål svalt i kylskåpet, gärna i en påse. Den håller sig kortare tid än vitkål eftersom bladen sitter lösare, så använd den medan den är fräsch och spröd.
Rå spetskål innehåller 27 kcal per 100 g. Kålen består till största delen av vatten och är samtidigt rik på C-vitamin och K-vitamin.
Fakta om spetskål
| Fält | Värde |
|---|---|
| Svenskt namn | Spetskål |
| Latinskt namn | Brassica oleracea var. capitata |
| Familj | Brassicaceae (korsblommiga växter) |
| Växttyp | Huvudkål – en av fyra huvudkålstyper av odlad kål |
| Varianter | Grön och röd spetskål; sort t.ex. ‘Erstling’ |
| Härdighet | Unga plantor kan övervintra; fiberduk från mars ger ett mildare klimat |
| Ljus | Soligt, öppet läge |
| Jord | Bra, lerhaltig mulljord med pH 6,5–7,5 |
| Sådd/plantering | Förkultivering från slutet av mars till början av april; direktsådd på friland från mitten av april |
| Skörd | Huvudet bildas i juli; övervintrade plantor omkring 1 maj i växthus och 1 juni på friland |
| Kalorier per 100 g | 27 kcal (rå) |
| Smak | Mild, fräsch och lätt sötaktig |
| Kulinarisk användning | Rå sallad, ångad med smör eller stuvad, grillad eller ugnsbakad i klyftor, wokrätter |
| Förvaring | Svalt i kylskåpet i en påse; håller sig kortare tid än vitkål |