Squash är en av sommarens mest tacksamma grönsaker. Den är mild, snabb att laga och så mångsidig att den passar in i allt från frasiga plättar och färgglada grönsaksrätter till saftiga kakor. Botaniskt sett är en squash den omogna frukten av trädgårdspumpa, Cucurbita pepo, och växten tillhör familjen gurkväxter tillsammans med gurka, melon och pumpa.
Du känner kanske också igen den som zucchini eller courgette – tre namn på samma grönsak. Du kan köpa squash större delen av året, men den smakar allra bäst under den svenska säsongen från juli till september, när de små, fasta frukterna kommer direkt från åkern och köksträdgården.
Jag älskar squash i airfryern, eftersom den varma luften ger skivor och stavar en gyllenbrun yta utan att de blir flottiga. Här får du historien, smaken, näringsinnehållet och odlingen – och mina bästa tips för förvaring och tillagning.
Beräknad lästid: 8 minuter
Historia och ursprung
Från Mesoamerika till Milano
Squashens historia börjar i Mesoamerika. Pumpor domesticerades i Mexiko och Mellanamerika för över 7000 år sedan och blev tillsammans med majs och bönor en av grundpelarna i urfolkens matkultur. När européerna nådde Amerika tog sig pumpaväxterna över Atlanten, där de odlades och förädlades till många olika former.
Den avlånga, gröna squashen vi känner i dag är dock en förhållandevis ny uppfinning. Zucchinin förädlades runt Milano i slutet av 1800-talet, och den första beskrivningen under namnet zucchini finns i ett verk som gavs ut i Milano 1901. Därifrån spred den sig till resten av Europa och sedan till stora delar av världen.

Squash, zucchini eller courgette?
Namnet zucchini är pluralformen av det italienska zucchino, som är en diminutivform av zucca, vilket betyder pumpa. En zucchino är alltså en liten pumpa. Det franska courgette är en nybildning från 1900-talet och används i dag också på brittisk engelska, medan amerikanerna säger zucchini.
Här hemma har vi lånat det engelska ordet squash. När vi bara säger squash menar vi som regel den avlånga gröna eller gula sommarsquashen, medan till exempel butternut och hokkaido är vintersquash som skördas mogna med hårt skal. Botaniskt anges zucchinin som C. pepo var. cylindrica.
Smak och arom
Mild och fräsch
Rå squash har en mild, fräsch och lätt gräsig smak med en antydan av sötma. Fruktköttet är knaprigt, och det tunna skalet ger lite tuggmotstånd. Eftersom smaken är så diskret är squash en utmärkt smakbärare som gärna tar emot vitlök, citron, chili, färska örter och lagrad ost.
När squashen möter värmen
När squash steks, grillas eller bakas ändrar den karaktär. Ytan blir gyllene och karamelliserad, och smaken blir rundare, sötare och lätt nötaktig. Det är precis den effekten du får i airfryern, där den varma luften ger kanterna färg medan insidan förblir saftig.
Storlek och sorter
Storleken betyder mycket för smaken. Små och medelstora squash har fast fruktkött, små kärnor och den mest koncentrerade smaken. Får de växa sig stora blir fruktköttet vattnigt och svampigt, och kärnorna blir grova – då passar de bäst i soppor, grytor och kakor.
Förutom den klassiska mörkgröna squashen finns det ljusgröna, gula och runda typer. Kända sorter är den nästan svarta Black Beauty, den randiga Cocozelle, den ljusa Bianco di Trieste och den runda Ronde de Nice, som är perfekt att fylla.
Kulinarisk användning
I det svenska köket
I det svenska köket används squash oftast som ett lätt tillbehör – grillad, stekt eller ugnsbakad – till kött, fisk och kyckling. Den är också populär som squashspaghetti, där den skärs i långa strimlor med en spiralizer och används i stället för pasta. Och så gömmer den sig gärna i köttbullar, pajer, kakor och bröd, där den ger saftighet utan att ta över.
Internationellt
Ute i världen har squashen en fast plats i många klassiska rätter. I södra Frankrike är den oumbärlig i ratatouille, och både italienare, fransmän och libaneser fyller den med allt från kött och ris till örter och ost. Friterad squash är en älskad klassiker i både Italien och Frankrike.
- Ratatouille (Frankrike): provensalsk grönsaksrätt med squash, aubergine, paprika och tomat.
- Zucchine ripiene (Italien): urholkad squash fylld med till exempel kött, bröd och riven ost och gräddad i ugnen.
- Courgettes farcies (Frankrike): fylld squash, gärna av den runda typen från Nice.
- Kousa mahshi (Libanon): squash fylld med ris och köttfärs, ofta kokt i tomatsås.
- Zucchine fritte och courgettes frites: friterad squash från Italien och Frankrike.
I airfryern
Airfryern och squash är ett givet radarpar. Skär squashen i lika stora skivor, klyftor eller stavar, vänd bitarna i lite olja och kryddor och fördela dem i ett lager i korgen så att den varma luften kan cirkulera runt varje bit. Skaka korgen under tillagningen så att de får färg på alla sidor.
Det viktigaste tricket är att hålla koll på vätskan. Till plättar river jag squashen, strör över lite salt och pressar ut vattnet i en ren kökshandduk innan den hamnar i smeten. Till fylld squash halverar jag frukterna på längden, skrapar ur kärnorna och fyller dem så att de blir mjuka inuti och gyllene ovanpå.
Hälsofördelar
Lätt och vattenrik
Squash är en lätt grönsak med mycket högt vatteninnehåll: 94,6 g vatten per 100 g. Samtidigt ger den bara 16 kcal per 100 g i rå form, vilket gör den till ett självklart val när du vill fylla tallriken med grönt utan att göra måltiden tung.
Vitaminer och fibrer
Squash bidrar framför allt med C-vitamin och folat, och den innehåller också B6-vitamin, riboflavin (B2-vitamin) och lite kostfibrer. Skalet är ätbart, så låt det sitta kvar. C-vitamin är känsligt för värme, och därför bevarar en kort tillagning mest av det. Här är nyckeltalen per 100 g rå squash:
- Energi: 16 kcal
- Vatten: 94,6 g
- Protein: 1,2 g
- Fett: 0,2 g
- Kolhydrater: 2,9 g
- Kostfibrerr: 1,1 g
- C-vitamin: 17 mg
- Folat: 48 µg
- B6-vitamin: 0,218 mg
- B2-vitamin (riboflavin): 0,142 mg
Se upp för bitter squash
Smakar en squash mycket bittert eller metalliskt kan den innehålla kukurbitaciner. Det är giftiga bitterämnen som kan ge illamående, magsmärtor, kräkningar och diarré. Släng i så fall hela squashen och ät inte mer av den. Bitterämnena försvinner inte vid tillagning, så de går varken att steka eller koka bort.
Odling
Så trivs squash
Squash är lätt att odla i en svensk köksträdgård när den får tillräckligt med sol, värme och näring. Den är en ettårig, örtartad växt som inte tål nattfrost. Här är de viktigaste odlingsförutsättningarna:
- Ljus: full sol på en varm plats i lä.
- Jord: näringsrik och mullrik jord, gärna med tillförd kompost.
- Vatten: jämn vattning – torka och ojämn vattning kan öka halten av bitterämnen.
- Härdighet: inte härdig; växten är frostkänslig och får först planteras ut när det inte längre finns risk för nattfrost.
Skörda ofta
Under högsommaren kan en squash växa sig stor på kort tid, så håll koll på plantorna. Skörda frukterna löpande medan de är små och späda – normalt vid cirka 15–25 cm. Ju oftare du skördar, desto fler nya frukter sätter plantan. Blommorna är för övrigt ätbara och fylls och friteras ofta i Italien.
Se upp med egna frön
Köp nya frön varje år i stället för att spara dina egna. Squash kan korspollineras med prydnadspumpor, och frön du sparat själv kan därför ge frukter med högre halt av giftiga bitterämnen. Smaka på en liten bit av en hemmaodlad squash innan du använder den, och spotta ut den om den smakar bittert.
Så odlar du squash steg för steg
Total tid: 4-5 månader
- Så i krukor
Så fröna i mitten av maj i krukor på 12–13 cm i växthus. Sorter med kort utvecklingstid kan också sås direkt på friland vid samma tid om vädret är bra.
- Förbered bädden
Välj en solig och varm plats i lä och blanda i kompost i jorden så att den blir näringsrik och mullrik.
- Plantera ut
Plantera ut de små plantorna när det inte längre finns risk för nattfrost, och ge dem gott om plats att breda ut sig.
- Vattna jämnt
Vattna jämnt och regelbundet, särskilt under torra perioder. Torka och ojämn vattning kan öka halten av bitterämnen i frukterna.
- Skörda löpande
Skörda frukterna från juli medan de är små och späda, normalt vid cirka 15–25 cm. Fortsätt under hela säsongen till september eller oktober.

Förvaring
I kylskåpet
Squash förvaras bäst i kylskåpets grönsakslåda, där den håller sig i cirka 4–7 dagar. Lägg den hel och otvättad i lådan och skölj den först precis innan du ska använda den, eftersom fukt på skalet gör att den snabbare blir mjuk och fläckig.
Så väljer du en färsk squash
Välj squash som är fasta, släta och blanka och som känns tunga för sin storlek. Mjuka fläckar, skrynkligt skal och en intorkad stjälk är tecken på att den har legat för länge.
Goda råd om förvaring
- Avskurna bitar: slå in dem tätt eller lägg dem i en burk med lock i kylskåpet och använd dem snabbt.
- Håll avstånd till äpplen och bananer: de avger eten, som gör att squashen blir mjuk snabbare.
- Frysning: squash går att frysa, men blir mjuk när den tinas. Frys gärna in den riven i portioner till soppor, såser och kakor.
Prova det här receptet
Squashens höga vatteninnehåll är både dess styrka och dess utmaning: det ger saftighet, men kan stå i vägen för frasigheten. Därför är squashplättar ett självklart ställe att börja, för här får airfryerns torra, varma luft jobba för dig. Prova vårt recept på Zucchiniplättar i airfryer – små, frasiga och saftiga varje gång – jag river gärna en blandning av grön och gul squash när köksträdgården dignar av grönsaker i augusti, och serverar plättarna med en kall yoghurtdipp med citron och färsk mynta.
Vanliga frågor
Det finns ingen skillnad. Squash, zucchini och courgette är tre namn på samma grönsak – den omogna frukten av trädgårdspumpa, Cucurbita pepo. Zucchini är italienska, courgette är franska, och på svenska säger vi både squash och zucchini.
Nej, skalet är tunt och ätbart och ger både färg och tuggmotstånd. Skölj squashen, skär av topparna och använd den med skal. Bara riktigt stora squash med hårt skal tjänar på att skalas.
Squash håller sig cirka 4–7 dagar i kylskåpets grönsakslåda. Förvara den hel och otvättad och skölj den först precis före användning. Om den blir mjuk, skrynklig eller fläckig börjar den bli för gammal.
Ja, en squash som smakar mycket bittert eller metalliskt kan innehålla kukurbitaciner. Det är giftiga bitterämnen som kan ge illamående, magsmärtor, kräkningar och diarré. Släng hela squashen – bitterämnena försvinner inte vid tillagning.
Skär squashen i lika stora bitar, vänd dem i lite olja och fördela dem i ett lager i korgen så att luften kan cirkulera. Skaka korgen under tillagningen. Till plättar ska du riva squashen och pressa ut vätskan innan den hamnar i smeten.
Fakta om squash
| Fält | Värde |
|---|---|
| Svenskt namn | Squash (även kallad zucchini och courgette) |
| Latinskt namn | Cucurbita pepo (zucchini: C. pepo var. cylindrica) |
| Familj | Gurkväxter (Cucurbitaceae) |
| Växttyp | Ettårig, örtartad växt – frukten skördas omogen |
| Härdighet | Inte härdig – frostkänslig och tål inte nattfrost |
| Ljus | Full sol på en varm plats i lä |
| Jord | Näringsrik, mullrik jord med tillförd kompost; jämn vattning |
| Sådd/plantering | Sådd i mitten av maj i krukor på 12–13 cm i växthus; sorter med kort utvecklingstid kan sås direkt på friland; utplantering när det inte längre finns risk för nattfrost |
| Skörd | Löpande vid ca 15–25 cm från juli till september – säsongen kan sträcka sig in i oktober |
| Kalorier per 100 g | 16 kcal (rå) |
| Smak | Mild, fräsch och lätt sötaktig; rundare och lätt nötaktig när den steks eller bakas |
| Kulinarisk användning | Tillbehör, plättar, fylld squash, ratatouille, squashspaghetti, köttbullar, pajer, kakor och bröd |
| Förvaring | Hel och otvättad i kylskåpets grönsakslåda i ca 4–7 dagar |
| Kända sorter | Black Beauty, Cocozelle, Bianco di Trieste och Ronde de Nice |