Majrovan är en av de mest underskattade rotfrukterna i det nordiska köket. Den lilla, runda rovan – på latin Brassica rapa subsp. rapa – är knaprig och saftig när den är rå och blir söt, mild och len när den värms upp. Du kanske också känner den som rova eller vitrova, och den förväxlas ofta med kålroten, trots att det är två olika växter.
Jag älskar majrovor, för de är så enkla. De växer snabbt, skördas små och får gyllene kanter i airfryern utan besvär. Glaserade majrovor med smör och honung är ett av mina fasta tillbehör till anka och lamm, och råa majrovor i tunna skivor ger varje sallad fräschör och knaprighet.
Beräknad lästid: 7 minuter
Historia och ursprung
Från Centralasien till resten av världen
Majrovan är en urgammal kulturväxt. Den domesticerades i Centralasien för flera tusen år sedan, och det är fortfarande här man hittar de genetiskt mest varierade sorterna – ett tecken på att det var här allt började.
Därifrån spreds majrovan både västerut till Europa och österut till Östasien. I den hellenistiska och romerska världen blev den ett viktigt livsmedel, och senast år 700 e.Kr. hade den nått ända till Japan.

Majrova är inte samma sak som kålrot
Majrova och kålrot blandas ofta ihop, men de är två olika arter. Majrovan tillhör Brassica rapa, medan kålroten är Brassica napus – en art som har uppstått genom en korsning mellan kål och majrova. På engelska heter majrovan turnip, medan kålroten kallas swede eller rutabaga.
I köket märker du skillnaden: Majrovan är mindre, mildare och saftigare och har oftast vitt kött, medan kålroten är stor och fast och vanligtvis har gult kött. Kinakål och pak choi tillhör förresten samma art som majrovan.
Smak och arom
Mild, sötaktig och en aning skarp
En färsk majrova smakar milt och lätt sött med en svag, pepprig kant som påminner lite om rädisa – bara betydligt mildare. Den skarpa tonen kommer från de svavelhaltiga ämnen som är typiska för korsblommiga växter och som också ger senap och pepparrot deras skärpa.
När majrovan värms upp byter den karaktär. Skärpan avtar och sötman träder fram. Rostad i airfryern får den karamelliserade kanter och en len, nötaktig smak, medan ångade majrovor blir milda och nästan smöriga.
Små rovor smakar bäst
De små, unga rovorna är knapriga, saftiga och söta, medan stora rovor får kraftigare smak och kan bli träiga. Därför skördas vårrovorna helt små, när de är 5–6 cm i diameter, medan höstrovorna gärna får bli upp till 10 cm när de ska användas i varm mat.
Kända sorter är bland andra de vita ‘Snowball’ och ‘Tokyo Cross’, den klassiska ‘Purple Top White Globe’ med lila topp och vit botten samt ‘Goldball’, som har gult kött.
Kulinarisk användning
I det svenska köket
I Sverige äter man de små rovorna råa i sallad, helst när de är 5–7 cm stora. Ångade majrovor är ett fint tillbehör, och de lite större rovorna passar perfekt i grytor och annan varm mat.
Själv lagar jag dem oftast glaserade. Jag rostar eller kokar majrovorna möra, vänder dem i smör med en aning honung och lite salt och låter glasyren bli blank. De passar särskilt bra till anka och lamm, där den milda sötman samspelar fint med det kraftiga köttet.
Internationellt
I Frankrike är glaserade majrovor, navets glacés, ett klassiskt tillbehör, och rätten canard aux navets – anka med majrovor – visar hur bra de två passar ihop. I Japan är de små, vita rovorna populära, även inlagda, och i Mellanöstern lägger man in majrovor tillsammans med lite rödbeta så att de blir rosa.
I de sydöstra delstaterna i USA är bladen från majrovan, turnip greens, ett vanligt tillbehör, särskilt sent på hösten och på vintern – och redan före inbördeskriget kokade man dem i Sydstaterna med en bit saltat fläsk.
I airfryern
Airfryern är som gjord för majrovor. Den torra, cirkulerande värmen ger dem lätt karamelliserade kanter, medan insidan blir len. Halvera de små vårrovorna och skär de större höstrovorna i lika stora klyftor. Vänd dem i lite olja och salt och skaka korgen under tiden. De är klara när en kniv glider lätt igenom och kanterna är gyllene.
Klassiska rätter med majrovor
- Glaserade majrovor: blanka, söta och ett klassiskt tillbehör till anka.
- Canard aux navets: fransk anka med majrovor.
- Rostade majrovor: med timjan och vitlök, direkt från airfryern.
- Inlagda majrovor: rosa med rödbeta, som i Mellanöstern.
- Turnip greens: kokta blad från majrovan med saltat fläsk från de amerikanska Sydstaterna.
Hälsofördelar
En lätt rotfrukt med mycket vatten
Majrovan är en lätt rotfrukt. Kokt innehåller den 22 kcal per 100 g, och den allra största delen av vikten är vatten.
Den bidrar också med kostfiber, C-vitamin, kalium och kalcium. Majrovan är ingen mirakelkur, men det är ett enkelt sätt att få mer grönt på tallriken – till exempel i stället för en del av potatisen.
Näringsinnehåll per 100 g kokt majrova
- Energi: 22 kcal
- Vatten: 93,6 g
- Kolhydrater: 5,1 g, varav sockerarter 3,0 g
- Kostfiber: 2,0 g
- Protein: 0,7 g
- Fett: 0,1 g
- C-vitamin: 11,6 mg
- Kalium: 177 mg
- Kalcium: 33 mg
Odling
Två säsonger om året
Majrovan ger dig två säsonger i köksträdgården: en vårodling där rovorna skördas helt små och en höstodling där de får bli lite större. Rovorna är redo att skördas 70–80 dagar efter sådd.
Vill du ha färska rovor under längre tid kan du så i omgångar. Den första omgången sår du så snart jorden går att bearbeta, i slutet av mars eller i början av april, och den andra omgången 2–3 veckor senare, runt mitten av april. På sommaren sår du en omgång omkring den 20 juli och en ny 10–14 dagar senare.
Växtförhållanden
- Klimat: majrovan föredrar svalt väder – därför sår man på våren och igen mitt på sommaren.
- Vatten: gott om fukt under hela säsongen – torr jord ger träiga och skarpa rovor.
- Frost: majrovan tål inte frost, så höstrovorna måste tas upp i tid.
- Utrymme: gallra så att varje rova har plats att växa sig rund.
Så odlar du majrovor
Total tid: 70-80 dagar
- Förbered bädden
Luckra jorden väl och välj en plats där du lätt kan hålla den fuktig. Majrovan kräver gott om fukt.
- Så fröna
Så rovorna till vårodlingen så snart jorden går att bearbeta, i slutet av mars eller i början av april, och rovorna till höstodlingen omkring den 20 juli. Så glest i rader.
- Vattna och gallra
Håll jorden jämnt fuktig och gallra så att rovorna får plats. Så gärna en ny omgång lite senare, så att du kan skörda löpande.
- Skörda
Skörda 70–80 dagar efter sådd, medan rovorna är unga och 4–10 cm. Vårrovorna tas helt små, och höstrovorna måste tas upp innan frosten kommer.

Förvaring
I kylskåpet
Det viktigaste när du har skördat eller köpt majrovor är att skära bort blasten. Blasten fortsätter att dra fukt ur rovan, och då blir den snabbt mjuk. Lägg sedan rovorna i en påse i grönsakslådan och använd de ömtåliga vårrovorna först.
I sand och i frysen
Har du odlat majrovor själv kan du göra som förr i tiden och förvara dem i en låda med sand till senare användning – svalt och frostfritt. Vill du frysa dem ska du skära dem i tärningar och blanchera dem kort först. De blir mjuka efter upptining och passar bäst i soppor och grytor.
Mina bästa förvaringstips
- Välj fasta rovor: en färsk majrova är fast och tung med slätt skal.
- Förvara blasten separat: den håller sig kortare tid än rovan och kan fräsas som spenat.
- Skölj dem precis före användning: fukt under förvaringen gör att rovorna ruttnar snabbare.
Prova det här receptet
När majrovorna är i säsong hamnar de alltid i en portion rostade rotfrukter hos mig. Prova vårt recept på Rotfrukter i airfryer – jag byter ut en del av rotfrukterna mot majrovor, eftersom deras milda sötma kommer fram helt i airfryerns torra värme. Jag skär majrovorna i samma storlek som de andra rotfrukterna och vänder allt i en klick smör och lite honung på slutet. Det blir det perfekta tillbehöret till anka eller lamm.
Vanliga frågor
Majrovan, Brassica rapa, är liten, mild och saftig och har oftast vitt kött. Kålroten är en annan art, Brassica napus, som har uppstått genom en korsning mellan kål och majrova. Den blir större och fastare och har vanligtvis gult kött.
Majrovan har två säsonger. Vårodlingen sås i slutet av mars till mitten av april och rovorna skördas helt små, medan höstodlingen sås från omkring den 20 juli. Rovorna är redo att skördas 70–80 dagar efter sådd.
Ja. Små, unga majrovor är knapriga, saftiga och milda och är goda råa i sallad, helst när de är 5–7 cm stora. Skär dem i tunna skivor eller riv dem grovt.
Små, unga majrovor behöver du inte skala – skrubba dem bara rena. Större höstrovor har ett tjockare skal, så dem skalar jag innan de ska i grytan eller i airfryern.
Halvera de små rovorna och skär de stora i klyftor. Vänd dem i lite olja och salt och tillaga dem tills kanterna är gyllene och en kniv glider lätt igenom. Skaka korgen under tiden.
Fakta om majrova
| Fält | Värde |
|---|---|
| Svenskt namn | Majrova (även kallad rova eller vitrova) |
| Latinskt namn | Brassica rapa subsp. rapa |
| Familj | Korsblommiga växter (Brassicaceae) |
| Växttyp | Tvåårig växt som odlas som ettårig rotfrukt |
| Härdighet | Tål inte frost; föredrar svalt klimat |
| Jord | Ska hållas fuktig – majrovan kräver gott om fukt |
| Sådd/plantering | Vår: slutet av mars–mitten av april. Höst: från ca 20 juli |
| Blomning/Skörd | Skörd 70–80 dagar efter sådd, vid 4–10 cm |
| Kalorier per 100 g | 22 kcal (kokt) |
| Smak | Mild och lätt sötaktig med en svag, pepprig kant |
| Kulinarisk användning | Rå i sallad, ångad, glaserad, rostad i airfryer och i grytor |
| Förvaring | Utan blast i grönsakslådan; höstrovor kan förvaras i sand |