Stor ejendom i fensmark hvor dejligt mad kan nydes fra airfryer

Mangold

Mangold är två grönsaker i en: stora, mjuka blad som du kan använda ungefär som spenat, och kraftiga, saftiga stjälkar som kan kokas, ångas eller rostas. Du känner den kanske också som bladbeta, och typerna med breda, vita stjälkar kallas även silverbeta. Botaniskt är mangold en varietet av beta, Beta vulgaris var. cicla, och därmed nära släkt med rödbetan.

Jag älskar mangold, eftersom ingenting går till spillo. Bladen fungerar fint i en stuvning eller en paj, och stjälkarna får en härligt rostad kant i airfryern. Dessutom är den en av de enklaste grönsakerna att odla själv – en sådd kan ge skörd från sommaren till långt in på hösten.

Beräknad lästid: 6 minuter

Historia och ursprung

Från vild strandbeta till köksträdgård

Mangold härstammar från strandbeta, Beta vulgaris subsp. maritima, som växer vilt vid kusterna – i Norden bland annat längs Stora Bält. Strandbetan är stamformen för alla våra odlade betor: Hos rödbetan är det roten som har förädlats, hos mangolden bladen och stjälkarna. Själva mangolden kom till oss från Medelhavsområdet.

Den svenske botanikern Carl von Linné beskrev den 1753 som Beta vulgaris var. cicla. Tidigare räknades den till meldväxterna (Chenopodiaceae), men numera hör den till amarantväxterna (Amaranthaceae), precis som spenat och quinoa.

Mangold

Mangold i Danmark

De tidigaste noteringarna om mangold i Danmark är från mitten av 1400-talet, och på 1800-talet hade den sin givna plats i varje köksträdgård. Numera finns det sorter med stjälkar i vitt, gult, orange och rött, så mangold är lika vacker i grönsakslandet som på tallriken.

Många namn på samma växt

Bladbeta är bara ett annat namn för mangold, medan silverbeta används om typerna med breda, vita stjälkar. Evighetsspenat är också en mangold – en typ med mjuka, tunna blad som liknar spenat mer. På engelska heter den chard eller Swiss chard.

Smak och arom

Bladen

Bladen smakar som en kraftigare variant av spenat: lätt jordiga och mineraliska med en svag bitterhet som påminner om rödbetsblast. Rå smakar mangold ganska bittert, men bitterheten försvinner när den tillagas. De små, unga bladen är mildast och kan gott användas råa i sallad.

Stjälkarna

Stjälkarna är spröda och saftiga med en mild, fräsch smak som påminner lite om blekselleri. De vita stjälkarna från silverbeta är mildast, medan de färgade stjälkarna kan ha en mer jordig ton.

När stjälkarna får torr värme karamelliseras kanterna, och smaken blir sötare och mer nötig. Därför är de så goda i airfryern.

Kulinarisk användning

Det viktigaste greppet med mangold är att behandla blad och stjälkar som två olika grönsaker. Stjälkarna behöver längre tid än bladen, så jag skiljer dem åt och ger stjälkarna ett försprång innan bladen får följa med.

I det svenska köket

Här hemma används bladen oftast som spenat – stuvade eller bara helt kort stekta eller blancherade. Stjälkarna kan kokas som sparris eller användas i grytor, och de är också goda i de här klassikerna:

  • Stuvad mangold: bladen i en lätt redd sås – som stuvad spenat.
  • Stjälkar som sparris: kokta tills de är möra och serverade med smält smör.
  • Gratinerade stjälkar: i en ugnsform med ost och ströbröd på toppen.
  • Inlagda stjälkar: ett krispigt och syrligt tillbehör.
  • Panerade stjälkar: vända i ströbröd och stekta tills de är krispiga.

Internationellt

I Kroatien kallas mangold ”drottningen i den dalmatiska trädgården”, och den ingår bland annat i soparnik, en dalmatisk paj. I Nice är tourte de blettes en klassiker – en söt paj med mangold, russin och pinjenötter. På många håll används blad och stjälkar tillsammans i pajer och lasagne, bladen hamnar i wokrätter, soppor och omeletter, och ett stort, rått blad kan till och med ersätta tortillan i en wrap.

I airfryern

I airfryern är stjälkarna stjärnan. Jag skär dem i stavar, vänder dem i lite olja och salt – gärna också vitlök och riven parmesan – och rostar dem på medelvärme tills kanterna är gyllene. Skaka korgen ett par gånger under tiden, så att de blir jämnt rostade.

Bladen kan bli krispiga chips, precis som grönkål. Torka dem noga, massera in ett tunt lager olja och lägg dem i ett enda lager i korgen, gärna med ett litet galler över så att de lätta bladen inte flyger runt. De går snabbt från krispiga till brända, så håll koll på dem.

Hälsofördelar

Näringsämnen i mangold

Mangold är en lätt grönsak med cirka 21 kcal per 100 g, men den har ett högt innehåll av bland annat K-vitamin, betakaroten och magnesium. Här är de viktigaste värdena per 100 g:

  • K-vitamin: 327,3 µg (kokt)
  • Betakaroten: 3 647 µg (rå), som kroppen kan omvandla till A-vitamin
  • C-vitamin: 30 mg (rå)
  • E-vitamin: 1,9 mg alfa-TE (rå)
  • Kalium: 379 mg (rå)
  • Magnesium: 81 mg (rå)
  • Kalcium: 51 mg (rå)
  • Natrium: 213 mg (rå)

Natriumhalten är hög för att vara en grönsak, så jag är alltid lite försiktig med saltet när jag lagar mangold.

Oxalsyra och K-vitamin

Precis som spenat och rabarber innehåller mangold oxalsyra, som binder kalcium och hindrar upptaget. Färska blad har cirka 480 mg oxalat per 100 g – bland de högsta halterna i ätliga grönsaker. Små mängder har inte visat sig göra någon skada, men om du har benägenhet för njursten är det en bra idé att hålla igen. Att koka i rikligt med vatten som du häller av sänker halten.

Mangold är också rik på K-vitamin. Om du får blodförtunnande medicin av typen K-vitaminantagonist, så prata med din läkare om hur mycket K-vitaminrikt grönt du äter.

Odling

Växtförhållanden

Mangold är en av de mest tacksamma grönsakerna i köksträdgården. Den är tvåårig men odlas oftast som ettårig, och den trivs i nästan alla jordar.

  • Jord: mullrik och väldränerad, helst inte för tung, med ett pH kring det neutrala.
  • Såtid: direkt i friland från slutet av april till juni, när temperaturen har nått 8–10 grader.
  • Groningstemperatur: optimalt kring 20 grader och minst 8 grader.
  • Gödsling: kompost under de första två månaderna. Gödsla hellre för lite än för mycket – nitrathalten i bladen stiger vid kraftig gödsling.
  • Höjd: cirka 40 cm för en sort som ‘Bright Light’.
  • Härdighet: hård frost tar toppen och de yttersta bladen, men plantan övervintrar oftast och skjuter nya skott.

Sorter

Till de klassiska vitstjälkiga silverbetorna hör bland annat ‘Blonde à Carde Blanche’, ‘Glatter Silber’ och ‘White Silver’, medan ‘Bright Yellow’ och ‘Golden Chard’ har gula stjälkar. Vill du hellre ha mjuka blad än kraftiga stjälkar, så välj evighetsspenat.

Så odlar du mangold

Total tid: cirka 10 veckor

  1. Förbered jorden

    Välj en bädd med mullrik, väldränerad jord som inte är för tung, och sikta på ett pH kring det neutrala.

  2. Så fröna

    Så direkt i friland från slutet av april till juni, när temperaturen har nått 8–10 grader. Varje frö är en liten fröklunga som kan ge flera plantor.

  3. Gallra och sköt om

    Gallra när de små plantorna har kommit upp, så att varje planta får gott om plats. Vattna under torra perioder och ge kompost under de första två månaderna.

  4. Skörda löpande

    Cirka 10 veckor efter sådd kan du börja skörda. Bryt av de äldsta och största bladen vid basen, så att plantan fortsätter att ge nya, eller klipp stjälkarna cirka 5 cm över marken.

Mangold infographic

Förvaring

Ät den färsk

Mangold förlorar snabbt saft och spänst efter skörd, så jag skördar helst samma dag som jag ska använda den. Köper du den, så välj knippen med spänstiga blad och fasta stjälkar.

  • I kylskåpet: packa in mangolden löst i en fuktig kökshandduk eller en påse och lägg den i grönsakslådan.
  • Tvätta strax före användning: våta blad slokar snabbare.
  • Slokiga blad: ställ stjälkarna i ett glas kallt vatten, så reser sig bladen ofta igen.
  • Frys: mangold kan frysas – även lätt vissna blad.

Så fryser du mangold

Jag blancherar blad och stjälkar var för sig, för den lätta kokningen bevarar färgen. Därefter kyler jag dem snabbt i kallt vatten, pressar ur vattnet och fryser dem i portioner. De frysta bladen använder jag direkt i grytor, soppor och lasagne – precis som fryst spenat.

Prova det här receptet

Mangoldens blad kan användas precis som spenat, och i en ugnsform där allt gräddas ihop kommer både blad och stjälkar till sin rätt. Prova vårt recept på Spenatlasagne i airfryer – krämig, grön och klar på under en timme – jag byter gärna ut en del av spenaten mot mangold när den är i säsong. Stjälkarna hackar jag fint och fräser först, och till sist låter jag bladen falla ihop i pannan innan allt kommer med i lagren. Så använder jag hela plantan, och lasagnen får lite extra tuggmotstånd.

Vanliga frågor

Är mangold och bladbeta samma sak?

Ja, bladbeta är bara ett annat namn för mangold. Typerna med breda, vita stjälkar kallas även silverbeta.

Kan man äta mangold rå?

Ja, men rå mangold smakar ganska bittert. De små, unga bladen är mildast och passar fint i sallad, medan större blad och stjälkar blir bäst tillagade, för då försvinner bitterheten.

Hur tillagar man mangold i airfryern?

Skär stjälkarna i stavar, vänd dem i lite olja och salt och rosta dem på medelvärme tills kanterna är gyllene. Bladen kan bli krispiga chips om du torkar dem noga, ger dem ett tunt lager olja och håller koll på dem under tiden.

När är det säsong för mangold?

Mangold från friland skördas från juli till oktober. Plantor som såtts i april är redo från juli eller augusti, och skörden kan fortsätta långt in på hösten.

Kan man frysa mangold?

Ja, även lätt vissna blad. Blanchera blad och stjälkar var för sig, kyl ned dem snabbt, pressa ur vattnet och frys dem i portioner. Blancheringen bevarar färgen.

Fakta om mangold

FältVärde
Svenskt namnMangold (även bladbeta; vitstjälkiga typer kallas silverbeta)
Latinskt namnBeta vulgaris var. cicla
FamiljAmarantväxter (Amaranthaceae)
UrsprungMedelhavsområdet; härstammar från den vilda strandbetan
VäxttypTvåårig bladgrönsak, odlas oftast som ettårig
HöjdCa 40 cm (‘Bright Light’)
HärdighetÖvervintrar oftast och skjuter nya skott; hård frost tar toppen och de yttersta bladen
JordMullrik, väldränerad och inte för tung, pH kring neutralt
Sådd/planteringDirekt i friland från slutet av april till juni, när temperaturen är 8–10 grader
SkördJuli–oktober, första gången cirka 10 veckor efter sådd
Kalorier per 100 gCa 21 kcal
SmakBladen jordiga som en kraftig spenat, stjälkarna milda och saftiga
Kulinarisk användningBladen som spenat; stjälkarna kokta, gratinerade, inlagda eller rostade i airfryer
FörvaringBäst färsk; blancheras och fryses till senare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Close
Close