Anasazibönor är små, vita och röda bönor med ett vackert marmorerat mönster. De tillhör den stora familjen av vanliga bönor (Phaseolus vulgaris) och har odlats i årtusenden i Nordamerika. Bönorna har en sötaktig, nästan nötaktig smak och en mjölig konsistens som ger fyllighet åt rätter utan att kännas tunga.
Annons: Sidan visar annonser och innehåller reklamlänkar (affiliate-länkar). Se våra annonsörer här.
De kännetecknas av tunt skal och lågt innehåll av oligosackarider, vilket gör dem lättare att smälta och snabbare att tillaga än många andra torkade bönor. Som en av de äldsta kulturbönorna i USA representerar de en viktig del av landets kulinariska arv och upplever nu en renässans i svenska kök.
Forventet læsetid: 10 minuter
Historia och ursprung
Tidig historia i sydvästern
Den vanliga bönan har sina rötter på den amerikanska kontinenten; den domesticerades både i Mesoamerika och Andesregionen för omkring 8 000 år sedan. Anasazibönor är en specifik heirloom-sort med särskild betydelse i den amerikanska sydvästern. Enligt historiska källor odlade Ancestral Puebloans (ofta kallade Anasazi) bönor med vitt och mörkrött mönster i ökenområdena i dagens New Mexico, Arizona, Colorado och Utah. Arkeologer har hittat rester av dessa bönor i ruiner kring Four Corners-regionen; växterna växte fortfarande vilt kring ruinerna i början av 1900-talet. Namnet “Anasazi” kommer från det navajoiska ordet för “de gamla” eller “främlingarna”, och namnet blev kvar, även om ättlingar till Puebloans föredrar beteckningen Ancestral Puebloans.
Tre-systrar-systemet och återupptäckten
Bönorna odlades i århundraden som en del av tre-systrar-systemet, där majs, squash och bönor odlas tillsammans. Bönorna fick klättra i majsens stjälkar och återförde kväve till jorden, medan squashen täckte marken och begränsade ogräs. Efter koloniseringen trängdes många ursprungliga sorter undan av kommersiella hybrider, och anasazibönan blev nästan bortglömd. På 1970-talet återupptäckte lantbrukaren Ernie Waller ett lager med frön i en klippgrotta och började odla och marknadsföra dem igen. Idag odlas de kommersiellt i Four Corners-området och har blivit tillgängliga i specialbutiker över hela världen.
Smak och arom
Anasazibönor har en mild, sötaktig och lite nötaktig smak med en krämig konsistens. Färgen på de råa bönorna är karakteristiskt marmorerad med vita och vinröda fläckar, men den försvinner under kokning, då bönorna blir ljusrosa eller mauve. Den unika smaken passar bra till rökt chili, tomat, vitlök, lök och kryddor som spiskummin och koriander. De kan användas i stället för pinto- eller kidneybönor i de flesta recept och ger en mer delikat smak.
Goda smakkompisar
- Tomat, paprika, majs och pumpa
- Rökt bacon eller vegetariska alternativ med röksmak
- Färska kryddörter: koriander, oregano, timjan
- Kryddor: spiskummin, paprikapulver, chipotle och kanel
- Syror: lime, citronsaft eller äppelcidervinäger för att lyfta fram sötman
Näringsinnehåll
Liksom andra baljväxter är anasazibönor ett näringsrikt livsmedel. De består huvudsakligen av komplexa kolhydrater och växtprotein. En halv kopp torkade anasazibönor innehåller omkring 280 kalorier, 52 gram kolhydrater, 14 gram protein, 12 gram kostfiber, 500 mg kalcium, 5,4 mg järn och 680 mg kalium. Liksom andra baljväxter är de fria från kolesterol, låga på fett och rika på B-vitaminer, folat, magnesium och antioxidanter.
Protein, fiber och mineraler per 100 g
- Protein: cirka 21-22 g per 100 g torkade bönor
- Kostfiber: cirka 15-18 g per 100 g
- Kalcium: cirka 200 mg per 100 g
- Järn: cirka 4-5 mg per 100 g
- Kalium: cirka 1300 mg per 100 g
Matsmältning och hälsa
En portion kokta bönor (ca. 150 g) innehåller omkring 7-8 gram protein, 20-25 gram kolhydrater, nästan inget fett och bara ca. 120 kcal. De ger både lösliga och olösliga kostfibrer; en kopp kokta bönor täcker upp mot en tredjedel av det dagliga fiberbehovet. Kostfibrerrna bidrar till stabilt blodsocker, mättnad och en sund tarmflora. Kalcium stärker ben och tänder, järn stödjer syretransport, magnesium och kalium är viktiga för muskler och nervfunktion, och folat är essentiellt för celldelning. Anasazibönor innehåller färre oligosackarider än många andra bönor, vilket kan ge mindre gasbesvär.
Kulinarisk användning
Anasazibönor är populära i det sydvästamerikanska köket, där de används i chili, grytor, baked beans, refried beans och som fyllning i tortillas. Eftersom de kokar snabbare och behåller formen är de idealiska i rätter där bönorna ska behålla sin struktur. Bönorna suger åt sig kryddor och såser, och det färgade kokvattnet kan användas som en närande bas till såser eller soppa.
I det svenska köket
I svenska kök är anasazibönor ett spännande alternativ till de mer kända kidney- och vita bönorna. Deras milda sötma fungerar fint i en vegetarisk chili, i bönsallader med krispiga grönsaker eller mixade till en krämig dip. Den mjöliga konsistensen gör dem lämpliga för bönbiffar och vegetariska frikadeller, som kan göras krispiga i airfryern.
Internationellt
Internationellt är bönorna nära förknippade med sydvästamerikansk och mexikansk matlagning. De förekommer i chili con carne, refried beans, burritos och tacos. Eftersom de är söta och mjöliga används de också i puréer och för att ge krämig konsistens åt dippar. Torkade bönor kan till och med malas till mjöl och användas i glutenfria bakblandningar.
Tillagningsidéer
- Kokta bönor vända med limejuice, majs, koriander och rökt chili som fyllning till tacos.
- Mixa bönorna med vitlök, spiskummin och citronsaft till en krämig bönpuré.
- Tillsätt bönor i chili con carne eller vegetarisk chili för sötma och fyllighet.
- Blanda bönor med rostade grönsaker och quinoa till en varm sallad.
- Baka bönorna i en söt sås med melass och tomat till hemmagjorda baked beans.
Blötläggning och kokning
Precis som andra torkade bönor kräver anasazibönor lite förarbete för att bli mjuka och säkra att äta. Deras tunna skal och lägre innehåll av oligosackarider gör att de kokar snabbare än exempelvis pinto- eller kidneybönor. Var uppmärksam på att råa bönor av arten Phaseolus vulgaris innehåller fytohemagglutinin (ett lektin), som kan ge illamående och magont om bönorna inte kokas tillräckligt. Kraftig kokning bryter ner ämnet, så anasazibönor bör alltid genomkokas vid full sjudning.
Total tid: 45-60 minuter
- Rensa bönorna
Häll ut bönorna på en bricka, ta bort småstenar och skadade frön, och skölj dem i kallt vatten.
- Blötlägg
Lägg bönorna i blöt i rikligt med kallt vatten i 4-8 timmar. Blötläggning är inte strikt nödvändig för denna sort, men gör dem jämnare kokta. Häll bort blötläggningsvattnet.
- Koka kraftigt
Lägg bönorna i en gryta med färskt vatten (ca tre gånger så mycket som bönor). Koka upp, sänk värmen och låt sjuda under lock. Undvik att salta i början, eftersom salt kan göra skalet segt.
- Smaka av
Blötlagda bönor är mjuka efter ca 45-60 minuter; oblötlagda bönor tar 75-90 minuter. Smaka av med salt, kryddor och syra på slutet.
En tryckkokare eller Instant Pot minskar tillagningstiden betydligt (ca. 20-25 minuter för blötlagda bönor). Bönornas kokvatten får en vacker rosa färg och en sötaktig smak och kan användas som soppfond eller till såser.
Odling i Sverige
Även om anasazibönor kommer från torra områden i den amerikanska sydvästern, kan de odlas i Sverige under rätt förhållanden. De ger en fin skörd under en varm sommar eller i växthus.
Odlingsförhållanden
Bönorna älskar full sol (minst 6-8 timmar dagligen) och varma temperaturer. Idealisk dagtemperatur är mellan 20 och 30 °C; fröna gror när jorden är minst 12 °C. Jorden ska vara väldränerad; tung lerjord bör förbättras med sand och kompost. Bönor föredrar jord med neutralt till lätt surt pH (6-7,5). Som kvävefixerande växter trivs de bäst med minimal kvävetillförsel, men en toppdressning av kompost kan hjälpa i näringsfattiga jordar. Anasazibönor är buskbönor; de växer kompakt och kräver inget spaljé, vilket gör dem lämpliga för pallkragar, trädgårdar och större krukor.
Så odlar du anasazibönor
Total tid: 4-5 månader
- Förgro
Starta fröna inomhus i krukor från mitten av april, särskilt i kallare trakter. Så dem 2-3 cm djupt i fuktig, väldränerad såjord vid 18-22 °C. Grotiden är 3-7 dagar.
- Härda av
Efter 2-3 veckor, när plantorna är 8-10 cm höga, vänjs de gradvis vid utomhusklimatet genom att stå ute några timmar dagligen i en veckas tid.
- Plantera ut
Plantera ut efter sista frosten (vanligtvis slutet av maj). Välj en solig, vindskyddad plats med lätt jord, och plantera med 30-45 cm avstånd i rader med 50-60 cm mellanrum.
- Vattna och rensa
Vattna regelbundet under torrperioder, men undvik vattenmättad jord. Rensa bort ogräs de första veckorna, eftersom bönor är svaga konkurrenter.
- Skörda
Låt baljorna torka helt på plantan tills de skallrar och blir beigefärgade. Skörda en torr dag, knäck upp baljorna och ta ut fröna. Eftertorka bönorna för lång hållbarhet.
Förvaring
Torkade bönor
Torkade anasazibönor förvaras bäst i en lufttät behållare på en sval, mörk och torr plats; undvik värme och solljus. Under ideala förhållanden håller de sig 1-2 år. Äldre bönor tar längre tid att koka, så det är en fördel att använda färskare partier.
Kokta bönor och infrysning
- Kokta bönor håller 3-5 dagar i kylskåpet i sin kokvätska.
- Frys kokta bönor i portioner tillsammans med lite av kokvätskan för att bevara textur och smak.
- Frysta bönor håller upp till åtta månader; tina i kylskåpet över natten.
Förväxlingar och kvalitet
På grund av sin färg kan anasazibönor förväxlas med pinto- eller borlottibönor. Pintobönor har mer enhetliga beige och bruna fläckar, medan borlotti (cranberry beans) har röd- och vitspräckliga baljor och frön. Anasazi har ett rödare och vitare mönster och är mindre i storlek. Smaken är sötare och mildare än pinto. När du köper torkade bönor ska de vara hela och utan sprickor, ha klara färger och vara fria från damm och småsten. Till äldre bönor kan man tillsätta lite bakpulver (ca en kvarts tesked per 500 g bönor) i kokvattnet för att göra dem mjukare.
Hållbarhet och biologisk mångfald
Som baljväxt är anasazibönor en hållbar gröda. De fixerar kväve från luften via rotknölar, vilket förbättrar jordens bördighet och minskar behovet av konstgödsel. Bönor kräver relativt lite vatten jämfört med animaliskt protein och kan odlas med torkatåliga metoder. Odling av gamla sorter som anasazibönor hjälper till att bevara genetisk mångfald och kulturarv, och genom att odla dem i svenska trädgårdar kan man minska klimatavtrycket från importerade baljväxter.
Prova detta recept
Anasazibönor ger fyllighet och sötma åt klassiska grytor, där de suger åt sig smak och behåller formen under lång simning. Deras krämiga konsistens gör dem till ett perfekt sällskap till en mättande köttgryta. Prova att röra ner en portion kokta bönor i vår Fläskfilégryta i airfryer – enkel och god vardagsmat för en extra proteinrik och mustig rätt.
Utrustning och produkter
En bra, tjockbottnad gryta är oumbärlig när torkade bönor ska sjuda långsamt till den perfekta konsistensen. En lufttät behållare håller dessutom dina torkade bönor färska i flera månader, så att du alltid har baljväxter redo för grytan.
Vanliga frågor
Nej. Även om de tillhör samma art (Phaseolus vulgaris) är anasazibönor en särskild kultivar med rött och vitt mönster, sötare smak och tunnare skal. Pinto- och kidneybönor har kraftigare smak och kräver längre tillagning.
Blötläggning är inte strikt nödvändig, men det minskar koktiden från ca 1,5 timme till 45-60 minuter och kan göra bönorna mer lättsmälta. En kort blötläggning på 4-6 timmar är ofta tillräcklig för denna sort.
Ja, de innehåller färre oligosackarider än många andra bönor, vilket kan ge mindre gasbesvär. Den höga mängden lösliga fibrer främjar en sund tarmflora och reglerar matsmältningen.
Ja, med rätt förutsättningar. De kräver värme, sol och väldränerad jord. I svalare områden kan de startas inomhus och odlas i växthus eller på en varm, skyddad bädd. De är buskbönor, så de behöver inga klätterstöd.
Förvara kokta bönor i sin kokvätska i en lufttät behållare i kylskåpet i 3-5 dagar. De kan också frysas i upp till åtta månader.
Fakta om anasazibönor
| Fält | Värde |
|---|---|
| Svenskt namn | Anasazibönor |
| Latinskt namn | Phaseolus vulgaris cv. Anasazi |
| Familj | Ärtväxtfamiljen (Fabaceae) |
| Växttyp | Buskböna |
| Höjd | 30-90 cm |
| Härdighet | Frostkänslig; kräver varm sommarodling |
| Ljus | Full sol |
| Jord | Väldränerad, lätt sandblandad, pH 6-7,5 |
| Så/plantera | Förgros inomhus i april, planteras ut efter sista frosten |
| Blomning/skörd | Blommor i juni-juli; torkade bönor i augustii-september |
| Kalorier per 100 g | Ca 335 kcal (torkade) |
| Viktiga näringsämnen | Protein, fiber, kalcium, järn, kalium, folat |
| Smak | Mild, sötaktig, nötaktig |
| Kulinarisk användning | Baked beans, chili, refried beans, sallader, puré |
| Blötläggningstid | 4-8 timmar (valfritt) |
| Koktid | 45-60 minuter (blötlagda); 75-90 minuter (oblötlagda) |
| Förvaring | Torkade bönor i lufttät behållare; kokta bönor i kyl/frys |
