Rotselleri är en av de mest förbisedda grönsakerna i vinterns grönsaksdisk – och en av mina absoluta favoriter när dagarna blir korta. Den knotiga, lite fula knölen gömmer en kryddig, lätt nötaktig smak som blir rund och nästan söt när den bakas. Botaniskt heter den Apium graveolens var. rapaceum, och den är en odlad form av selleri från familjen flockblommiga växter.
Det vi äter är roten och den nedre delen av stjälken, som tillsammans har svällt upp till en fast knöl med gräddvit insida. Rotselleri har säsong under hösten och vintern: den skördas i november, innan den hårda frosten sätter in, och kan sedan lagras i flera månader.
Jag använder den till allt från soppa och mos till frasiga pommes frites och tjocka selleribiffar i airfryern. Här får du historien, smaken, de klassiska rätterna, näringsinnehållet, odlingen och mina bästa råd för förvaring.
Beräknad lästid: 6 minuter
Historia och ursprung
Från bladselleri till knöl
Rotselleri är en odlad form av selleri, vars vilda form hör hemma i Europa och Medelhavsområdet. Selleri var känt redan i antikens Egypten, Grekland och Rom, men på den tiden odlades växten som bladselleri för sina blad och stjälkar.
Rotselleri som egen odlingsform dyker först upp på 1700-talet. Genom att välja ut plantor med tjocka, köttiga rötter avlade man så småningom fram den stora, runda knölen som vi känner i dag.

Familj och släktingar
Rotselleri tillhör familjen flockblommiga växter (Apiaceae) tillsammans med bland annat morot, palsternacka, persilja och dill. Blekselleri är samma art, men odlas för de långa, saftiga bladstjälkarna i stället för knölen – den har ett eget uppslagsord här i Matlexikon.
Smak och arom
Rå rotselleri
Rå rotselleri är knaprig och saftig med en frisk, kraftig sellerismak och en kryddig kant. Riven eller skuren i tunna strimlor ger den friskhet till sallader, och den tål en kraftig dressing med senap, citron eller majonnäs.
Bakad, stekt och kokt
När rotselleri blir varm förändras den markant. Den skarpa selleritonen träder i bakgrunden, och fram kommer en mild, nötaktig och nästan söt smak. I airfryern karamelliseras ytan, så att kanterna blir gyllene och lätt rostade medan kärnan blir mjuk och krämig.
Smaken går fint ihop med smör, timjan, rosmarin, vitlök, äpple, valnötter, senap och lagrad ost – och rotselleri är ett självklart tillbehör till vilt, fläskkött och fisk.
Kulinarisk användning
Rotselleri är en riktig arbetshäst i köket. Den kan rivas rå, kokas till soppa, mosas, bakas hel eller skäras i skivor, stavar och tärningar. Här är de klassiker som jag själv ständigt återvänder till:
- Hönssoppa: rotselleri bland soppgrönsakerna ger djup åt soppa och fond.
- Waldorfsallad: riven rotselleri med äpple och valnötter.
- Rotsellerimos: krämigt mos till vilt och höstens grytor.
- Selleribiffar: tjocka, panerade skivor med frasig skorpa.
- Céleri rémoulade: råa strimlor i senapsmajonnäs från Frankrike.
- Sellerieschnitzel: den tyska varianten av en panerad selleriskiva.
I det svenska köket
Här hemma är rotselleri framför allt en del av soppgrönsakerna i klassisk soppa och fond, till exempel hönssoppa. Riven och rå ger den knaprighet åt waldorfsallad, och på vintern blir den till krämigt rotsellerimos eller panerade selleribiffar.
Internationellt
I Frankrike är céleri rémoulade en klassiker: råa strimlor av rotselleri vända i senapsmajonnäs. I Tyskland panerar man skivorna till Sellerieschnitzel, och knölen är en given ingrediens i Suppengrün – knippet med soppgrönsaker som består av rotselleri, morot, purjolök och persilja.
I airfryern
Airfryern är som gjord för rotselleri, eftersom den torra, cirkulerande värmen ger gyllene, frasiga ytor utan fritering. Jag lagar framför allt tjocka selleribiffar som jag penslar med smör och timjan, frasiga tärningar som tillbehör, pommes frites som alternativ till potatis och en mindre knöl bakad hel, så att den blir mjuk och krämig inuti.
Mitt viktigaste råd är att skära bitarna i jämn storlek, vända dem i lite olja och sprida ut dem i ett enda lager. Skaka korgen ett par gånger under tillagningen. Rotselleri innehåller mycket vatten, och ångan måste kunna försvinna – annars blir bitarna mjuka i stället för frasiga.
Så skalar du knölen
Skär av topp och rotända så att knölen står stadigt, och skär bort skalet uppifrån och ned med en vass kniv. Den knotiga basen med alla de små rötterna ska skäras bort ordentligt, eftersom det ofta gömmer sig jord i vecken. Skölj knölen och pensla snittytorna med citronsaft om den ska vänta – den blir snabbt brun.
Hälsofördelar
En lätt grönsak med fibrer
Rå rotselleri ger bara 22 kcal (91 kJ) per 100 g, och 93 g av de 100 g är vatten. Den ger alltså volym på tallriken utan att belasta energibudgeten, och kostfibrerna gör den till ett bra bidrag till dagens grönsaker.
Näringsinnehåll per 100 g
Så här ser näringsinnehållet ut i 100 g rå rotselleri:
- Energi: 91 kJ (22 kcal)
- Vatten: 93 g
- Protein: 1,3 g
- Fett: 0 g
- Kolhydrater: 2,5 g
- Kostfibrerr: 3 g
- Kalium: 485 mg
- Fosfor: 65 mg
- Kalcium: 36 mg
- Magnesium: 14 mg
Kaliumhalten är värd att notera: kalium bidrar till normal muskelfunktion och till att upprätthålla ett normalt blodtryck. Rotselleri är dock ingen mirakelkur – den gör mest nytta som en del av en varierad kost med mycket grönt.
Selleri är ett allergen
Selleri, även rotselleri, är ett av de allergener som måste märkas inom EU. Selleriallergi kan korsreagera med björk- och gråbopollen. Känner du klåda i munnen efter rå selleri, bör du tala med din läkare. Kontrollera alltid innehållsförteckningen på buljong, kryddblandningar och färdigrätter om du är allergisk.
Odling
Växtförhållanden
Rotselleri kräver tålamod. Den har en lång växtsäsong och måste förkultiveras inomhus innan den kan komma ut i trädgården. Till gengäld får du knölar som kan lagras i flera månader.
- Ljus: en bra, solig plats.
- Jord: djup, mullrik jord med jämn fuktighet.
- Näring: selleri behöver natrium, magnesium, mangan och bor.
- Förkultivering: ljust och lagom varmt, helst runt 17 °C och inte under 13 °C.
- Frost: plantan tål inte frost och måste skyddas eller tas upp före hård frost.
Sorter
Det finns många sorter av rotselleri. Kända sorter är bland andra Mentor, Monarch, Prager Riesen, Alabaster, Balder, Snehvide, Roem van Zwijndrecht och Cesar.
Så odlar du rotselleri
Total tid: 8-9 månader
- Förkultivera inomhus
Så fröna inomhus senast 1 mars, gärna i februari, och ställ dem ljust och lagom varmt – helst runt 17 °C och inte under 13 °C.
- Pikera och härda av
Pikera de små plantorna i krukor och vänj dem gradvis vid utomhusklimatet innan de planteras ut.
- Plantera ut
Plantera ut från mitten av maj till början av juni på en solig plats i djup, mullrik jord.
- Vattna och sköt
Håll jorden jämnt fuktig hela sommaren och se till att plantorna får tillräckligt med näring.
- Skörda och förvara
Ta upp knölarna i november, innan hård frost, och förvara dem frostfritt i lådor med sand.

Förvaring
I köket
Rotselleri ska förvaras svalt. En hel knöl trivs bäst löst inpackad i grönsakslådan i kylskåpet, så att den inte torkar ut. När den väl har skurits blir snittytan snabbt brun, så täck över den eller pensla den med citronsaft och använd resten inom några dagar.
Vinterlager och frys
Har du odlat rotselleri själv, kan du lägga knölarna i lådor med sand på ett frostfritt ställe, där de håller sig i flera månader. Till frysen skär jag knölen i tärningar, blancherar dem kort och fryser in dem i portionspåsar.
- Hel knöl: svalt, t.ex. i grönsakslådan.
- Skuren knöl: täck snittytan och använd den inom några dagar.
- Vinterlager: i lådor med sand på ett frostfritt ställe.
- Frys: blancherade tärningar till soppa, grytor och mos – inte till sallad.
Prova det här receptet
Rotselleri blir naturligt krämig när den tillagas, och därför är den en perfekt bas i en grön pastej. Prova vårt recept på Rotselleripastej i airfryer – krämig vegetarisk pastej på 65 minuter, där knölen är huvudingrediensen i en pastej som bakas direkt i airfryern. Jag väljer alltid en tung, fast knöl utan mjuka fläckar, eftersom den ger den mest fylliga och nötaktiga smaken. Pastejen serverar jag ljummen på grovt rågbröd med inlagda rödbetor, precis som en klassisk leverpastej.
Vanliga frågor
Ja. Rå rotselleri är knaprig och har en frisk, kraftig sellerismak. Riv den grovt eller skär den i tunna strimlor till sallader som waldorfsallad och céleri rémoulade, och vänd den direkt i dressing eller citronsaft så att den inte blir brun.
Skär den skalade knölen i skivor, stavar eller tärningar i jämn storlek och vänd dem i lite olja, salt och kryddor. Tillaga dem i ett enda lager på hög värme och skaka korgen ett par gånger under tiden, tills bitarna är gyllene utanpå och möra inuti.
Ja. Skala knölen, skär den i tärningar, blanchera dem kort och frys in dem i portionspåsar. Fryst rotselleri förlorar sin knaprighet, så den är bäst i soppa, grytor och mos – inte i sallader.
Ja. Selleri, även rotselleri, är ett av de allergener som måste märkas inom EU. Selleriallergi kan korsreagera med björk- och gråbopollen, så pollenallergiker bör vara uppmärksamma.
De är samma art men odlas för olika delar av plantan. Rotselleri odlas för knölen, som är roten och den nedre delen av stjälken, medan blekselleri odlas för de saftiga bladstjälkarna. Rotselleri har en mer nötaktig smak och passar bäst att baka, koka och mosa.
Fakta om rotselleri
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Svenskt namn | Rotselleri |
| Latinskt namn | Apium graveolens var. rapaceum |
| Familj | Flockblommiga växter (Apiaceae) |
| Växttyp | Rotfrukt där roten och den nedre delen av stjälken bildar en knöl |
| Härdighet | Tål inte frost |
| Ljus | Bra, solig plats |
| Jord | Djup, mullrik jord med jämn fuktighet |
| Sådd/plantering | Förkultiveras inomhus senast 1 mars; utplantering från mitten av maj till början av juni |
| Skörd | November, före hård frost |
| Säsong | Höst och vinter |
| Kalorier per 100 g | 22 kcal (rå) |
| Smak | Kryddig och lätt nötaktig; mild och söt när den bakas |
| Kulinarisk användning | Soppgrönsaker, waldorfsallad, rotsellerimos, selleribiffar, céleri rémoulade och pommes frites |
| Förvaring | Svalt; vinterlager i lådor med sand på ett frostfritt ställe |
| Allergen | Ja, selleri måste märkas som allergen inom EU |