Stor ejendom i fensmark hvor dejligt mad kan nydes fra airfryer

Kålrabbi

Kålrabbi är en av de grönsaker jag alltid blir glad av att se i grönsaksdisken på sommaren. Den ser ut som en rund knöl med blad som sticker ut åt sidorna, men det du äter är ingen rot. Det är plantans uppsvällda stjälk, som växer ovanför jorden.

På danska kallas den också glaskål, knudekål, glaskålrabi och kålrabi. Botaniskt är kålrabbi en kulturform av Brassica oleracea (Gongylodes-gruppen) i familjen korsblommiga växter – samma art som vitkål, blomkål och broccoli. Köttet är knaprigt, saftigt och milt, och det gör kålrabbi till en av de mest mångsidiga kålsorterna i köket.

Här får du historien bakom namnet, skillnaden mellan kålrabbi och kålrot, näringsinnehållet och mina bästa tips – från råkost till knapriga pommes frites i airfryern.

Beräknad lästid: 6 minuter

Historia och ursprung

En kulturform av kål

Kålrabbi finns inte som vild växt. Den har avlats fram ur samma art som också har gett oss brysselkål, rödkål och grönkål. I botaniska texter står den också som Brassica oleracea var. gongylodes – det är samma växt.

Det speciella med just den här kålsorten är att stjälken strax ovanför jorden sväller upp till en rund knöl – och det är den vi äter. Bladen sitter på långa skaft direkt på knölen, och det ger kålrabbi dess karakteristiska utseende.

Kålrabbi

Från 1500-talet till Norden

I Europa kan kålrabbi spåras i skriftliga källor tillbaka till mitten av 1500-talet. I Sverige har den odlats sedan 1700-talet, och på danska är ordet knudekål känt sedan 1786. Namnet säger egentligen allt: en kål med en knöl på stjälken.

Varför heter den glaskål på danska?

Det danska namnet glaskål kommer sig av det vita, lätt genomskinliga köttet. Skär du en färsk knöl i tunna skivor ser du lätt varifrån namnet kommer.

Namnen har för övrigt skapat förvirring under lång tid. Kålrabbi är inte detsamma som kålrot, men de två har blandats ihop ända sedan 1800-talet. Kålrot är en rotfrukt, medan kålrabbi är stjälken ovanför jorden.

Smak och arom

Mild kål med en söt ton

Rå kålrabbi smakar milt och fräscht med en lätt sötma och en diskret kåltoning. Själv tycker jag att den påminner om den innersta, söta delen av en broccolistjälk, bara saftigare. Den är mildare än vitkål och därför ett bra sätt att börja om du annars inte är så förtjust i kål.

Kåltonen kommer från de svavelhaltiga växtämnena som är typiska för korsblommiga växter. I kålrabbi är de så diskreta att de sällan tar över i en rätt.

Knaprig rå, mör och söt tillagad

Rå är kålrabbi knaprig och saftig, nästan som ett äpple att bita i. Värmd igenom blir den mör, och sötman framträder tydligare. I airfryern får kanterna dessutom en lätt karamelliserad, nötaktig smak.

Ljusgrön eller lila?

Du kan köpa kålrabbi i både ljusgröna och lila sorter. Färgen sitter i skalet, och inuti är köttet ljust i båda, så när kålrabbin är skalad kan du inte se någon skillnad. Jag använder dem om vartannat.

Användning i köket

I det svenska köket

I det svenska köket används kålrabbi ofta rå i sallad och råkost. Jag strimlar den fint och vänder den i en dressing av rygeost (dansk rökt färskost) eller crème fraîche – enkelt och fräscht. Men kålrabbi kan också användas i soppa, bakas i en gratäng eller kokas och mosas, och den passar fint i grytor.

Internationellt

I Tyskland och Österrike är Rahmkohlrabi en klassiker: kålrabbi i ljus gräddsås, serverad som tillbehör. I Vietnam lagar man su hào xào – kålrabbi i tunna strimlor som snabbstekas i wok, så att den behåller sitt bett.

Klassiska rätter med kålrabbi – här hemma och ute i världen:

  • Råkost: riven eller strimlad kålrabbi med rygeost eller crème fraîche.
  • Soppa: kokt kålrabbi, gärna mixad till en krämig soppa.
  • Gratäng: skivor av kålrabbi bakade med grädde och ost.
  • Puré: kokt och mosad kålrabbi som tillbehör.
  • Rahmkohlrabi: kålrabbi i ljus gräddsås.
  • Su hào xào: vietnamesisk wokrätt med kålrabbi.
  • Pommes frites och bakade skivor: knapriga stavar och skivor från airfryern.

I airfryern

Det är här kålrabbi verkligen överraskade mig. Skala knölen, skär den i lika stora stavar eller skivor och vänd dem i lite olja, salt och kryddor. Lägg dem i ett lager och skaka korgen under tiden – då får du gyllene kanter och en mjuk, sötaktig kärna. Rökt paprika, vitlök eller riven parmesan passar fint till den milda smaken.

Hälsofördelar

Få kalorier och mycket vatten

Kålrabbi är en lätt grönsak: 100 g rå kålrabbi innehåller 93 g vatten och ger bara 23 kcal. Därför är den så saftig och fräsch att bita i.

Rik på C-vitamin

Mest anmärkningsvärt är innehållet av C-vitamin: 65 mg per 100 g. C-vitamin tål värme dåligt, så vill du få med så mycket som möjligt är rå kålrabbi i råkost ett bra val.

Kålrabbi är förstås ingen mirakelkur, men det är ett enkelt sätt att få i sig mer grönt, fibrer och C-vitamin – och dessutom smakar den gott.

Näringsinnehåll per 100 g rå kålrabbi:

  • Energi: 98 kJ (23 kcal)
  • Vatten: 93 g
  • Protein: 1,7 g
  • Fett: 0,1 g
  • Kolhydrater: 3 g, varav sockerarter 2,9 g
  • Kostfibrerr: 2 g
  • C-vitamin: 65 mg
  • Folat: 50 µg
  • B6-vitamin: 0,15 mg

Odling

Jord och utrymme

Kålrabbi är en tacksam kål att odla, eftersom den växer snabbt och inte tar mycket plats. Plantorna blir upp till 30 cm höga, och knölarna blir ca 5-10 cm i diameter.

Odlingsförhållanden för kålrabbi:

  • Jord: lerhaltig, djupmullad och näringsrik.
  • Kalk: lite dolomitkalk i planteringshålet, som till annan kål.
  • Avstånd: ca 20 cm mellan plantorna och 50 cm mellan raderna.
  • Såtid: senast 1 juni.
  • Växtföljd: kål högst vart femte–sjätte år på samma ställe.
  • Vattning: jämn fuktighet, så att knölarna växer stadigt.

Så odlar du kålrabbi

Skörda kålrabbin medan knölen är ung – då är köttet knaprigt och saftigt hela vägen igenom. Så här gör du steg för steg:

Total tid: 2-3 månader

  1. Förbered jorden

    Välj en bädd med lerhaltig, djupmullad och näringsrik jord där det inte har stått kål de senaste 5-6 åren. Ge lite dolomitkalk i planteringshålet.

  2. Förodla eller så

    Som med annan kål kan du förodla fröna omkring 1 mars eller i växthus omkring 1 april. Kålrabbi sås senast 1 juni.

  3. Ge plantorna utrymme

    Plantera ut eller gallra så att det blir ca 20 cm mellan plantorna och 50 cm mellan raderna.

  4. Vattna och rensa ogräs

    Håll jorden jämnt fuktig och bädden fri från ogräs, så att knölarna växer stadigt.

  5. Skörda unga knölar

    Skörda kålrabbin innan knölen blir större än ca 8 cm i diameter. Skär av den vid jorden strax under knölen.

Kålrabbi infographic

Förvaring

I kylskåpet

Kålrabbi håller sig bäst i kylskåpet. Skär av bladen innan du lägger knölen i grönsakslådan – annars drar bladen fukt ur knölen, och den blir snabbare mjuk.

Mina förvaringstips:

  • Hel knöl: utan blad i grönsakslådan.
  • Skalad eller skuren: packa in den tätt och använd den snabbt.
  • Frysning: skär i tärningar och blanchera dem kort först – fryst kålrabbi är bäst i soppor och grytor.

Använd bladen

Bladen är för övrigt ätbara. Jag använder de unga bladen som spenat – hackade i en gryta eller vända i stekpannan med lite vitlök. Använd dem snabbt, för de håller sig inte lika länge som knölen.

Så väljer du en bra kålrabbi

Välj en fast, tung knöl med slätt skal utan sprickor och med färska blad. De mindre knölarna är oftast de mörare, medan mycket stora knölar kan vara träiga.

Prova det här receptet

Kålrabbi består mestadels av vatten, så stavar av kålrabbi blir inte riktigt lika knapriga som potatis när de bakas helt utan beläggning. Lösningen är ett kryddigt skal, precis som i vårt recept på Inbakade pommes frites i airfryer – knaprigt, kryddigt skal utan fritös. Jag skär kålrabbin i stavar i stället för potatis och ger dem samma skal – då blir de knapriga utanpå och saftiga inuti. Kom ihåg att skala kålrabbin ordentligt först.

Vanliga frågor

Varför heter den glaskål på danska?

Det danska namnet kommer sig av det vita, lätt genomskinliga köttet, som har ett nästan glasartat skimmer. På danska kallas grönsaken också knudekål, glaskålrabi och kålrabi.

Är kålrabbi och kålrot samma sak?

Nej. Kålrabbi är den uppsvällda stjälken på en kulturform av Brassica oleracea, och den växer ovanför jorden. Kålrot är en helt annan grönsak, en rotfrukt. De två har förväxlats ända sedan 1800-talet.

Ska kålrabbi skalas?

Ja. Skalet är segt och trådigt, särskilt nederst på knölen, så skala den ordentligt med en kniv eller en potatisskalare. Köttet inuti är knaprigt och milt.

Kan man äta kålrabbi rå?

Ja, rå kålrabbi är knaprig och saftig och perfekt i råkost och sallader. Prova den riven eller i tunna skivor med en dressing av rygeost (rökt färskost) eller crème fraîche.

Hur lagar man kålrabbi i airfryer?

Skala kålrabbin, skär den i stavar eller skivor av jämn tjocklek och vänd dem i lite olja, salt och kryddor. Baka dem i ett lager i korgen och skaka korgen under tiden tills kanterna är gyllene och köttet är mört.

Fakta om kålrabbi

FältVärde
Svenskt namnKålrabbi
Andra namnGlaskål, knudekål, glaskålrabi, kålrabi (danska namn)
Latinskt namnBrassica oleracea, Gongylodes-gruppen (B. oleracea var. gongylodes)
FamiljKorsblommiga växter (Brassicaceae)
VäxttypKålgrönsak; man äter den uppsvällda stjälken
SorterLjusgröna och lila
HöjdUpp till 30 cm
JordLerhaltig, djupmullad och näringsrik
Sådd/planteringSenast 1 juni; ca 20 cm mellan plantorna, 50 cm mellan raderna
SkördInnan knölen blir större än ca 8 cm i diameter
Säsong i SverigeSommar och höst
Kalorier per 100 g23 kcal (98 kJ), rå
SmakMild och lätt sötaktig med en diskret kåltoning
Kulinarisk användningRåkost, soppa, gratäng, puré, bakade skivor och pommes frites
FörvaringI kylskåpet med bladen avskurna

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Close
Close