Stor ejendom i fensmark hvor dejligt mad kan nydes fra airfryer

Spenat

Spenat är en av de grönsaker jag alltid har hemma – fryst året runt och färsk när våren kommer. Den fullvuxna spenaten, Spinacia oleracea, har större och kraftigare blad än babyspenat, och den är gjord för att tillagas: stuvad i grädde, nedvikt i en paj eller vänd ner i en pastarätt precis på slutet.

Det som överraskar de flesta första gången är hur mycket spenat faller ihop. En stor hög färska blad blir till en liten handfull i stekpannan, eftersom bladen till största delen består av vatten. Därför köper jag alltid mer än jag tror att jag behöver – eller så tar jag fryst spenat, som redan har fallit ihop.

I den här artikeln kan du läsa om spenatens väg från Persien till de nordiska köksträdgårdarna, hur den smakar, vad den innehåller och hur du odlar och förvarar den. Artikeln handlar om den fullvuxna spenaten – babyspenat, de små, späda bladen till sallad, är en annan sak.

Beräknad lästid: 7 minuter

Historia och ursprung

Från Persien till Europa

Två vilda spenatarter växer i Sydvästasien, och den odlade spenaten härstammar från Persien. Det var araberna som tog med sig spenaten till Spanien, och därifrån spreds den på 1500-talet till bland annat England och Frankrike.

Botaniskt hör spenat till amarantväxterna (Amaranthaceae), där den är släkt med bland annat rödbeta och quinoa. Tidigare fördes den till mållväxterna, och det är den placeringen du möter i många äldre trädgårdsböcker.

Spenat

Spenat i Norden

I Danmark fick spenaten större spridning först under 1900-talet. Idag odlas den i stora delar av den tempererade zonen, och i Norden är den framför allt en vårgrönsak som är bäst från mars till maj.

Jag tycker det är roligt att en grönsak med så lång resa bakom sig har blivit så hemmastadd. Stuvad spenat med ägg eller fisk känns idag lika svensk som färskpotatis med dill.

Smak och arom

Mild med en mineralisk underton

Färsk spenat smakar milt, grönt och lätt jordigt med en svag, mineralisk underton. De fullvuxna bladen har mer smak och mer tuggmotstånd än babyspenat, och när spenaten är alldeles färsk ger stjälkarna en lätt knaprighet.

Många känner igen den lite sträva, nästan ludna känslan på tänderna efter en måltid med spenat. Den beror på oxalsyran i bladen och är helt ofarlig.

Goda smakkompisar

När spenaten blir varm blir smaken mjukare och rundare. Den älskar fett och syra: smör, grädde, olivolja, fetaost och parmesan på ena sidan och citron på den andra. Vitlök och riven muskotnöt är klassiker – för mig hör muskotnöten oskiljaktigt ihop med stuvad spenat.

Spenat går också bra ihop med ägg, lax, kyckling och potatis, och den tål kraftiga kryddor som spiskummin, garam masala och chili. Därför passar den lika bra i en indisk curry som i en svensk paj.

Kulinarisk användning

Spenat är en av de mest mångsidiga bladgrönsakerna, eftersom den både kan spela huvudrollen och ge ett grönt lyft i bakgrunden. Färsk spenat använder jag när bladen ska synas och smakas, och fryst spenat när den ska i fyllningar, pajer och stuvningar.

I det svenska köket

Stuvad spenat är den svenska klassikern: Spenaten stuvas i grädde, kryddas med salt, peppar och muskotnöt och serveras till fisk, ägg eller skinka. Gratinerad spenat med ost är en annan gammal favorit, och många använder också bara spenaten kokt, ångad eller puréad som tillbehör.

Internationellt

Ute i världen möter du spenaten i allt från grekiska pajer med filodeg till indiska grytor. Står det à la florentine på menyn betyder det oftast att rätten serveras med spenat – ägg florentine är det mest kända exemplet. Här är klassikerna med spenat, både här hemma och ute i världen:

  • Stuvad spenat: spenat stuvad i grädde med muskotnöt.
  • Gratinerad spenat: spenat med ost, bakad till en gyllene yta.
  • Spanakopita: grekisk paj med filodeg, spenat och fetaost.
  • Palak paneer: indisk rätt med spenat och den färska osten paneer.
  • Ägg florentine: pocherade ägg på en bädd av spenat.
  • Pasta med spenat: i lasagne, cannelloni eller en krämig pastasås.

I airfryern

I airfryern ska du tänka på spenat som fyllning snarare än som lösa blad. Lätta, torra blad kan blåsa omkring av fläkten, så jag använder spenaten i pajer, rätter med filodeg, äggmuffins och gratänger, där den stannar på plats.

Det viktigaste knepet gäller fryst spenat: Tina den och pressa ut så mycket vatten du kan innan den hamnar i fyllningen. Annars ångar vattnet ut under bakningen och botten blir blöt i stället för krispig. Färsk spenat låter jag först falla ihop i en varm stekpanna och pressar den på samma sätt.

Hälsofördelar

Spenat är en lätt grönsak: 100 g rå spenat ger 26 kcal och innehåller 91,7 g vatten. Till gengäld får du en bra portion näringsämnen – framför allt K-vitamin, folat, betakaroten och C-vitamin.

Näringsinnehåll per 100 g

Siffrorna gäller rå spenat:

  • Energi: 26 kcal
  • Vatten: 91,7 g
  • Protein: 2,6 g
  • Fett: 0,6 g
  • Kolhydrater: 3,4 g
  • Kostfiber: 1,9 g
  • K-vitamin: 560 µg
  • Folat: 220 µg
  • Betakaroten: 4 186 µg
  • A-vitamin: 349 RE
  • C-vitamin: 54 mg

Bra att veta

Spenat innehåller oxalsyra, som binder kalcium och kan minska upptaget av det. Har du benägenhet att få njurstenar rekommenderas du ofta att begränsa livsmedel som är rika på oxalat – och spenat är ett av dem.

Spenat innehåller också mycket K-vitamin. Det är relevant om du står på blodförtunnande behandling med vitamin K-antagonister som warfarin – prata med din läkare innan du gör stora förändringar i hur mycket spenat du äter. Spenat finns däremot inte bland de märkningspliktiga allergenerna inom EU.

Odling

Spenat är en tacksam växt i köksträdgården, men den tycker inte om värme. Den är ett- eller tvåårig och trivs bäst under de svala månaderna. På sommaren går den lätt i frö – den skjuter en blomstjälk, och då är det slut med de goda bladen.

Så spenat på hösten

Mitt bästa råd är att så spenat på hösten. För övervintring sår du i slutet av augusti på friland, och under milda höstar kan det gå bra ända fram till mitten av september. Höstsådd spenat kan övervintra på friland och ger dig en tidig vårskörd.

Har du växthus kan du så i sålådor under andra hälften av augusti och odla spenaten vidare i växthuset. Använd gärna en blandning av hälften trädgårdsjord och hälften nästan färdig kompost – då kan du skörda från slutet av februari, oftast från mars.

Odlingsförhållanden

  • Växttyp: ett- eller tvåårig ört.
  • Jord: hälften trädgårdsjord och hälften nästan färdig kompost.
  • Såtid: slutet av augusti – under milda höstar fram till mitten av september.
  • Värme: tål höga temperaturer dåligt.
  • Skörd: bäst från mars till maj.

Så här sår du spenat för övervintring

Total tid: 6-7 månader

  1. Förbered jorden

    Gör i ordning en bädd på friland, eller blanda hälften trädgårdsjord och hälften nästan färdig kompost för spenat i växthus.

  2. Så fröna

    Så i slutet av augusti på friland – under milda höstar fram till mitten av september. Ska spenaten stå i växthus sår du i sålådor under andra hälften av augusti.

  3. Låt plantorna övervintra

    Spenaten kan övervintra på friland. Håll bädden fri från ogräs så att de små plantorna står bra när våren kommer.

  4. Skörda på våren

    Höstsådd spenat ger en tidig vårskörd – i växthus från slutet av februari, oftast från mars. Spenaten är bäst från mars till maj, så skörda innan värmen får den att gå i frö.

Spenat infographic

Förvaring

Färsk spenat är lättfördärvlig, så den ska hållas kall och användas snabbt. Fryst spenat är däremot en av de enklaste genvägarna i köket.

Färsk spenat

Lägg färsk spenat i kylskåpet så fort du kommer hem och använd den snabbt. Den är bäst medan bladen fortfarande är krispiga och blanka.

Fryst spenat

Fryst spenat förvaras i frysen, och den använder jag året runt. Den har redan fallit ihop, så den är lätt att dosera i pajer, pastarätter och stuvad spenat.

Goda råd för förvaring

  • Skölj precis före användning: våta blad blir slokiga snabbare.
  • Sortera: ta bort gula eller slemmiga blad direkt.
  • Överskott från trädgården: blanchera spenaten, pressa ut vattnet och frys den i portioner.
  • Upptining: pressa ut vattnet ur upptinad spenat innan den hamnar i fyllning eller deg.

Prova det här receptet

Spanakopita är rätten där spenaten verkligen får huvudrollen. Prova vårt recept på Spanakopita i airfryer – krispig grekisk spenatpaj med fetaost – här blir fyllningen med spenat och fetaost saftig, medan filodegen blir gyllene och knaprig i den varma luften i airfryern. Använder jag fryst spenat pressar jag den alldeles torr i en ren kökshandduk innan jag blandar fyllningen, så att botten inte blir blöt. Färsk spenat låter jag bara falla ihop i pannan och pressar på samma sätt.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan spenat och babyspenat?

Spenat är den fullvuxna växten med stora, kraftiga blad som oftast tillagas – färsk eller fryst. Babyspenat är de små, späda bladen som vanligtvis äts råa i sallad.

Varför faller spenat ihop så mycket?

Spenat består till största delen av vatten – 91,7 g per 100 g rå spenat. När bladen blir varma rinner vattnet ut och bladen faller ihop. Därför behöver du en stor hög färsk spenat för att få en liten portion tillagad.

Kan jag använda fryst spenat i stället för färsk?

Ja, fryst spenat passar utmärkt i pajer, pastarätter och stuvad spenat. Tina den och pressa ut vattnet ordentligt innan den hamnar i fyllning eller deg, så att botten inte blir blöt.

Hur många kalorier innehåller spenat?

Rå spenat innehåller 26 kcal per 100 g. Till gengäld bidrar den bland annat med K-vitamin, folat, betakaroten och C-vitamin.

Vem bör vara försiktig med spenat?

Spenat innehåller oxalsyra, och personer med benägenhet att få njurstenar rekommenderas ofta att begränsa livsmedel som är rika på oxalat. Spenat innehåller också mycket K-vitamin, vilket är relevant vid blodförtunnande behandling med vitamin K-antagonister som warfarin. Prata med din läkare om du är osäker.

Fakta om spenat

EgenskapVärde
Svenskt namnSpenat
Latinskt namnSpinacia oleracea
FamiljAmarantväxter (Amaranthaceae)
VäxttypEtt- eller tvåårig ört
HärdighetHöstsådd spenat kan övervintra på friland; tål höga temperaturer dåligt
JordHälften trädgårdsjord och hälften nästan färdig kompost för höstsådd spenat
Sådd/planteringSlutet av augusti på friland för övervintring; under milda höstar fram till mitten av september
Blomning/SkördBäst från mars till maj; i växthus från slutet av februari; går lätt i frö på sommaren
Kalorier per 100 g26 kcal (rå)
SmakMild, grön och lätt jordig med en mineralisk underton
Kulinarisk användningStuvad spenat, gratinerad spenat, pajer, pastarätter, spanakopita och palak paneer
FörvaringFärsk i kylskåp och använd snabbt; fryst i frysen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Close
Close