Borlottibönor

Borlottibönor är lätta att känna igen på sin ljusa bakgrund med vackra röda, rosa eller magentafärgade prickar. I Sverige är de ännu inte lika vanliga som sina vita släktingar, men i Sydamerika och runt Medelhavet är de en fast beståndsdel av vardagsköket.

Annons: Sidan visar annonser och innehåller reklamlänkar (affiliate-länkar). Se våra annonsörer här.

Borlottibönor är en sort av den vanliga bönan (Phaseolus vulgaris) och kallas även cranberry bean, Roman bean eller rosecoco bean. Den här guiden täcker allt från ursprung och kulturhistoria till tillagning, odling och näringsinnehåll, så att du kan utnyttja denna krämiga böna i både köket och trädgården.

Forventet læsetid: 10 minuter

Historia och ursprung

Från Colombia till Medelhavet

Borlottibönor härstammar från de sydamerikanska högländerna och odlades först fram i Colombia, där den lokala benämningen är “cargamanto”. Med den spanska koloniseringen spred sig bönorna till Europa, där italienska bönder från och med 1500-talet började odla dem. I norra Italien avlades en variant med tjockare skal fram och fick namnet borlotto; det är denna typ som flitigt används i italiensk, portugisisk, turkisk och grekisk mat.

Klassiska rätter

Bönorna har i århundraden varit en del av rätter som pasta e fagioli, minestrone och portugisiska grytor. I norra Italien blev den regionala Saluggia-bönan populär från och med tidigt 1900-tal. Idag odlas borlottibönor över hela världen, men särskilt i Medelhavsländerna, där de värdesattes högt för sin färg, smak och näringsmässiga egenskaper.

Smak och arom

Borlottibönor har en krämig och rik konsistens med en nötig och milt söt smak. De råa bönorna är medelstora till stora, gulbruna eller hasselnötsfärgade med stora vinröda eller magentafärgade prickar. Bönornas färgglada mönster försvinner vid kokning, men den krämiga konsistensen finns kvar. De passar bra ihop med tomat, vitlök, lök, rosmarin, salvia och citron och har en särskild förmåga att suga åt sig smak från buljong och såser, vilket gör dem idealiska i grytor.

Goda smakkombinationer

• Tomat, paprika, lök och vitlök
• Olivolja, rosmarin och salvia
• Citron, persilja och fetaost
• Grönsaksbuljong, pasta och parmesan
• Chili, rökt paprika och timjan

Näringsinnehåll

Borlottibönor är ett näringsmässigt kraftpaket. De är mycket låga i fett och rika på protein, kostfiber och mineraler som järn och kalcium, samt vitaminer som folat och B-vitaminer. Den höga fiber- och proteinmängden ger en långvarig mättnadskänsla och hjälper till att stabilisera blodsockret.

Protein, fiber och mineraler per 100 g

• Energi: cirka 335-350 kcal per 100 g torkade bönor
• Protein: cirka 23 g per 100 g torkade (ca. 7 g per 100 g kokta)
• Kostfiber: upp mot 24-25 g per 100 g torkade
• Fett: bara ca. 1 g per 100 g
• Mineraler: järn, kalcium, kalium samt folat och B-vitaminer

Matsmältning och antinäringsämnen

De långsamt absorberade kolhydraterna ger ett stabilt energitillskott, medan fiberinnehållet främjar en sund tarmflora. Som alla baljväxter av arten Phaseolus vulgaris innehåller råa borlottibönor fytohemagglutinin (ett lektin) samt fytater, som kan ge obehag om bönorna äts råa eller otillräckligt kokta. Korrekt blötläggning och kraftig kokning bryter ner dessa ämnen och gör bönorna säkra att äta.

Kulinarisk användning

Borlottibönor är populära i italienskt och portugisiskt kök, där de används i sallader, pasta, soppa och grytor. Den söta profilen gör dem idealiska i rätter med tomat, vitlök och olivolja.

I det svenska köket

I Sverige kan borlottibönor ge variation till de mer kända vita bönorna som kidney- och cannellinibönor. Deras krämiga konsistens gör dem perfekta i bowls, som proteinkälla i vegetariska rätter eller mixade till en dipp. Kombinationen av nötighet och lätt sötma fungerar också bra i fyllda grönsaker.

Internationellt

I Colombia ingår cargamanto-bönorna i grytor med majs och chili. I Italien är de en fast del av pasta e fagioli och minestrone, i Portugal används de med paprika, tomat och korv, och i Turkiet i rätten barbunya pilaki, där bönorna sjuder i olivolja med grönsaker och kryddor. I Grekland blandas de ofta med citron, färska örter och fetaost till en fräsch sallad.

Tillagningsidéer

• Använd kokta borlottibönor i en tomatbaserad pastasås tillsammans med vitlök och rosmarin.
• Vänd bönor med olivolja, citron och färska kryddörter till en enkel sallad.
• Tillsätt bönor till en italiensk minestrone eller gryta för att ge fyllighet.
• Mixa kokta bönor med vitlök och olivolja till en krämig bönpuré.
• Blanda bönor med rostade grönsaker som fänkål och zucchini till ett rustikt tillbehör.

Blötläggning och kokning

Torkade borlottibönor mår bäst av att läggas i blöt före kokning. Blötläggning förkortar koktiden och gör bönorna mer lättsmälta. Färskskördade bönor behöver däremot ingen blötläggning. Kom ihåg att råa bönor alltid ska genomkokas kraftigt för att bryta ner fytohemagglutinin.

I en tryckkokare kokas blötlagda bönor på 20-25 minuter, medan torra bönor tar 30-35 minuter. Låt trycket sjunka naturligt och tillsätt salt sist.

Odling i Sverige

Borlottibönor älskar värme och sol, men med rätt jord och skötsel kan de ge en god skörd även under svalare svenska somrar.

Växtförhållanden

Bönorna ska placeras i full sol (minst 6-8 timmar dagligen). Jorden ska vara lätt och väldränerad; sandblandad lerjord med rikligt med organiskt material är idealiskt, och pH bör ligga mellan 6,0 och 7,5. Bönorna tycker inte om blöt och kall jord, så vänta med att så tills jorden är minst 10 °C. Eftersom de fixerar kväve via knölbakterier kräver de bara måttlig gödsling och kan till och med förbättra jordens bördighet. I Sverige kan odling i pallkragar eller växthus förlänga säsongen.

Så odlar du borlottibönor

Förvaring

Torkade och färska bönor

Torkade borlottibönor förvaras bäst i lufttäta behållare på en mörk, sval plats, där de under idealiska förhållanden kan hålla i 1-2 år. Färska, oskalade bönor bör ätas inom en vecka efter skörd.

Kokta bönor och frysning

• Kokta bönor håller 3-5 dagar i kylskåpet i sin koksky.
• Frys kokta bönor i portioner, så de är lätta att tillsätta i rätter senare.
• Frysta bönor håller i upp till sex månader.

Förväxlingar och kvalitet

Förväxlingsmöjligheter

Borlottibönor liknar pinto- och kidneybönor, men det finns tydliga skillnader. De är större än pintobönor och har tydligare magenta- eller vinröda prickar. Efter kokning förlorar borlottibönor sina prickar, medan pintobönor behåller några av sina ränder. De kan också förväxlas med cannellinibönor, men cannellini är enfärgat vita och har en mjukare, mer mjölig konsistens.

Inköp och kvalitet

Färska borlottibönor säljs med balja och har ett vackert ljusrosa skal med mörkare prickar; de ska vara fylliga utan slappa eller mörka partier. Torkade bönor bör ha klara färger och jämn storlek – undvik påsar med mycket damm eller trasiga bönor. Ekologiska bönor har ofta en mer intensiv smak och färre bekämpningsmedelsrester.

Hållbarhet och biologisk mångfald

Liksom andra baljväxter bidrar borlottibönor till jordens bördighet genom att binda kväve. Odling av bönor kan minska behovet av konstgödsel och bidra till ett sunt mikroklimat i trädgården. De attraherar få skadedjur och kräver relativt lite vatten jämfört med många andra grödor. Att odla borlottibönor hemma minskar transportbelastningen och främjar biologisk mångfald i köksträdgården.

Prova detta recept

Borlottibönor hör hemma i det italienska köket, där deras krämiga konsistens och milda sötma spelar perfekt ihop med rustikt bröd, olivolja och färska örter. Servera en portion kokta bönor vända i olivolja och citron bredvid vår Pane pugliese i airfryer – frasigt italienskt lantbröd med syrlig krumma för en autentisk medelhavslunch.

Utrustning och produkter

Borlottibönor älskar de klassiska medelhavskryddorna, och en bra kryddblandning lyfter en enkel bönrätt. Till gratinerade pasta- och bönrätter ger vår Pasta & Pizza-krydda 60g den helt rätta italienska smaken av oregano, basilika och vitlök.

Vanliga frågor

Fakta om borlottibönor

Fält	Värde
Svenskt namn	Borlottibönor
Latinskt namn	Phaseolus vulgaris var. borlotto
Familj	Ärtväxter (Fabaceae)
Växttyp	Buskböna (vissa sorter är klängande)
Höjd	40-60 cm för busktyper
Härdighet	Frostkänslig; odlas som ettårig
Ljus	Full sol
Jord	Lätt, väldränerad, neutral till svagt sur pH 6-7,5
Så/plantera	Direktsådd eller förgroning april-maj; utplantering efter sista frosten
Blomning/skörd	Blommor juli-augustii; torkade bönor augustii-september
Kalorier per 100g	Ca. 335-350 kcal (torkade)
Viktiga näringsämnen	Protein, fiber, järn, kalcium, kalium, folat
Smak	Krämig, nötig, mild sötma
Kulinarisk användning	Pasta, soppa, sallader, grytor, dipp
Blötläggningstid	8-12 timmar (valfritt för färska bönor)
Koktid	60-90 minuter; 20-25 minuter i tryckkokare
Förvaring	Torkade bönor i lufttäta behållare; kokta bönor i kylskåp/fryses

Tilbage til madleksikon